Jag satt där och det gjorde faktiskt ont att han var här igen, efter flera månader. Att han inte ens hade skickat ett ynka litet SMS att han beklagade om olyckan och mammas bortgång.
Han tog ett andetag och började sedan sjunga.

"Happy Birthday to You
Happy Birthday to You
Happy Birthday Dear Nicole
Happy Birthday to You"

- Jag älskar dig, viskade han sedan.

---

Jag satt där och visste inte vad jag skulle göra eller säga. Att han ens vågade dyka upp bara så där efter alla dom här månaderna. Jag kände hur jag började bli lite tårögd , jag ville ställa mej upp och slänga mina armar runt honom och aldrig släppa taget. Känna hans kropp mot min , hans läppar... Men samtidigt ville jag bara försvinna därifrån. Jag vågade inte kolla på honom , jag skulle bara brista ut i gråt då.
- Låt festen börja ! sa han och alla i publiken började skrika och dansa samtidigt som musiken slogs igång.
Alla började dansa till Yeah x3 med Chris Brown och sjunga med. Jag reste mej hastigt från pallen och gick sedan ner från scenen.
- Nicole , var ska du ? ropade han.
Jag sprang ifrån honom och gick längre bort från stället där alla var. Det var rätt mörkt nu eftersom att klockan nästan var elva men det var några lampor längs parkgången. Jag gick och satte mej vid den stora fontänen och tog ett djupt andetag. Helvete också , min dag var förstörd. Varför var han tvungen att dyka upp ?!
- Där är du , varför försvann du sådär ? frågade Justin som kom på väg mot mej.
Jag torkade bort tårarna lite snabbt och satt sedan där utan att säga nånting eller ens kolla på honom.
- Har jag gjort något fel ? frågade han och satte sej bredvid mej.
- Om du har gjort något fel ? Snälla Justin. Du har inte hört av dej på månader och sen bestämmer du dej att komma bara sådär ! Hur fan tror du att det känns ?!
- Jag trodde att du skulle bli glad över att jag kom... sa han med en besviken röst.
Vi satt nu tysta båda två och kollade inte ens på varandra. Det enda man hörde var musiken från festen och vattnet som rann i fontänen bakom oss.
- Jag gjorde det för din skull... sa han efter en stunds tystnad.
- Va ?
- Jag glömde inte bort dej som du kanske tror. Det skulle jag aldrig göra.
- Varför slutade du höra av dej då ? Varje kväll Justin , varje kväll låg jag och väntade på att du skulle ringa och bara säga att du mådde bra. Varje morgon hoppades jag att jag hade fått ett sms där det stod att du saknade mej eller något , men nej. Du slutade höra av dej helt. Jag trodde att du kanske hade fullt upp så jag ringde inte och störde. Jag tänkte att du kanske inte alls hade tid att ringa en snabbis eller bara skicka ett kort sms , sen började alla bilder på dej och Selena komma ut. Då visste jag att jag hade trott fel , du var inte alls för upptagen. Du hade gått vidare...
Efter det blev han bara tyst och kollade ner i marken och det kändes som om jag skulle koka över av ilska. Efter ett tag tystad så såg jag i ögonvrån att Justin sneglade lite på mig. 
- Du är väldigt fin ikväll, sa han och log lite smått. 
- Tack, du med, sa jag medans jag torkade bort ännu en tår. 
Han flyttade sig ännu närmre och sedan kände jag en stor varm kram. Han tröck mitt huvud mit hans bröst och jag hörde hur hans hjärta bultade så hårt och jag började gråta ännu mera då.
- Justin jag trodde du skulle finnas där för mig när mamma gick bort... 
När jag sa det frös han till is och hans hjärta bultade ännu snabbare nu. Jag ville inte resa mig upp och se hans min just nu, men jag var nog illa tvungen eftersom att kunna ha en normal och seriöst konversation med honom.
- Eeh.. Va? 
- Ja Justin, du hörde rätt. Hon är död. Hon dog i december i en bilolycka vi var med i. 
- Oj.. Jag vet inte vad jag ska säga, det stod överallt i tidningarna men jag visste inte att det vad ni.. Förlåt Nicole, jag beklagar. 
- Ja det gör du säkert... Men det var när hon dog jag behövde dig, inte fem månader senare.. sa jag och kollade i marken.
Han drog mig mot sig och kramade mig hårt och sedan känner jag hur han sträcker upp huvudet.
- Vi kommer snart, sa han och tog tag i min hand och försökte trösta mig.
- okej bra, och sedan hörde man att personen gick iväg.
- Vem var det? snyftade jag fram.
- Din pappa.
- Okej.

Efter en stund när vi har pratat lite och jag har blivit på lite bättre humör vi bestämmer oss för att gå iväg till festen igen och fortsätta som om ingenting hade hänt.
Vi gick iväg till festen och jag och Caylie går och byter om på toaletten och ut kommer jag med mina pösiga byxor, linne och boleron.
Det var fullt ös på partyt och det var så hög musik så man hörde inte ens vad man tänkte men jag gick och dansade runt med många olika killar och hade hur kul som helst. Jag hade nästan förträngt fontändelen med Justin redan.
Efter några spelade låtar tog jag en paus och gick fram till bålen där Justin kommer och ställer sig bredvid mig.
- Jaså så här möts vi igen, vilket sammanträffande! log han och väntade på att han skulle få bålsleven.
- Nej du ska ha bål, vart annars brukar man gå? skrattade jag lite lätt.
- Jo du har rätt... Men ska vi dansa?
- Ja visst.
Vi ställde ner våra glas och sedan väntade vi tills nästa låt skulle börja och tillsist så hörde jag att det blev I'll be - Edwin McCain , en av mina favorit låtar.
Justin tog runt min minja och jag runt hans hals och sedan rörde vi oss i en rytmisk takt. Allt kändes som slowmotion och jag såg pappa i ögonvrån att han stod och kollade på oss och log för sig själv som faktiskt många andra gjorde också.

Danses avslutades och dom som förvånandsvärt stod och kollade på när vi dansade applåderade åt oss.
- Tack för dansen älskling, sa han och log och tog min hand. Kom.
Jag följde honom och vi var tillbaka vid fontänen igen. Han kollade ner på mig och sedan böjde han sig ner och vi möttes i en kyss. Jag orkade inte vara sur på honom längre, jag hade inget för det för jag var exakt lika kär i honom och det har jag vart sedan dag ett också och det kunde ingen ändra på.
Vi stod där rätt länge och bara kysstes till jag puttade honom i fontänen och såklart så hann han dra med mig också.
Där låg vi dyblöta och asgarvade och det kändes som ingenting hade hänt. Mitt hår var stripit och min mascara hade runnigt så man skulle kunna tro att jag var ett monster.
- Är jag lika vacker nu!? fick jag ur mig mellan alla skratt.
- Såklart du är, sa han och skrattade och sedan började sig fram för att sedan kyssa mig.

---

kommentera vad ni tycker!

Förlåt för den dåliga uppdateringen, men ni vet ju varför så snälla sluta klaga, tack.

Vi gick ut och alla tre satte sig i baksätet på bilen och sedan åkte vi. Jag tog inte med min mobil nu faktiskt, det skulle bli väldigt tråkigt om jag satt med mobilen i handen hela kvällen istället för att umgås med mina vänner som det brukade bli i vanliga fall.
Efter några minuter var vi framme, det tog inte mycket längre och sedan gick vi ut ur bilen och det var fullt med folk och alla var här för min skull. Det kändes som om jag var kändis. Det var en sån himla härlig känsla!

---

Alla kom fram till mig och sa grattis och kramade sedan gick jag bara runt och minglade bland alla folk.
Det fanns en stor scen där artisterna skulle uppträda och bredvid scenen fanns ett bord där alla hade lämnat sina paket som jag skulle öppna senare.
Jag stod vid Caylie, Taylor, Emilio och Tyler och pratade och sedan bestämde jag mig för att gå och ta ett glas bål och sedan gå vidare till några andra att prata med.

Medans jag stod och hällde i bålen i glaset kommer en gammal kompis till mig som heter Isabel. Jag hade inte träffat henne på säkert 5 år eller nåt. Pappa vad väldigt bra vän med hennes föräldrar så jag antar att han hade bjudit dom utan att fråga mig.
- Nicole, hej!!! kom hon mot mig med armarna vidöppna och med ett paket i handen.
- Hej! sa jag och kramade henne.
- Gud vad vacker du är!
- Tack, du med! sa jag och kollade på henne och hon var verkligen fin idag. Hon hade ett par svarta pumps och en ljusrosa klänning och en svart kavaj över.
- Här, sa hon och stäckte fram paketet som hon höll i handen.
- Tack, men kan du lägga det på bordet där borta bland de andra? frågade jag och pekade mot bordet.
- Ja visst! sa hon och sedan försvann.
Jag svepte i mig min sista bål och sedan hällde upp mer och gick vidare till några andra som stod lite längre bort.

Efter ett tag när jag hade pratat, eller åtminstånde sagt hej till alla så hörde jag att någon slog på micken och började prata, det var pappa.
Han harklade sig så att alla blickar skulle vända sig mot scenen och sedan ställde han sig ordentligt. Jag såg att han var lite nervös.
- Hejsan alla! Har ni kul? ropade han och log och sträckte ut micken mot folket som stod nu samlade runt scenen i en enda klump.
Hela publiken tjöt av lycka och dom alla hade väldigt kul.
- Som ni alla vet är ni här för att fira min dotter som fyller 16 idag, sa han och gjorde peace märket mot publiken och jag ville ara sjunka genom jorden..

''Snälla pappa, skäm inte ut mig nu... Sluta försök vara cool snälla... Haha,'' tänkte och kollade runt mig och dom flesta skrattade lite.

- Nicole kom upp hit, sa han och sträckte fram handen mot mig och jag gick upp och alla applåerade och jag kände mig som en riktig kändis. - Gumman, jag har ju sagt att kändisar skulle uppträda på din fest så ger en stor applåd till SOULJA BOY TELL'EM! skrek han och publiken blev som galningar, jag vet att dom flesta av mina kompisar var helt galna i honom som jag också var.
Jag blev helt chockad och när han kom upp på scen gjorde jag ett glädje skutt.
- Grattis Nicole! Vill du att jag ska sjunga en av mina låtar? sa han och sedan kramade han mig.
Jag kunde inte få ur mig ett ord så jag bara nickade och då slogs musiken på och han började sjunga på "Crank that"
Efter ungefär en minut ändrade låten helt melodi och jag fattade inte riktigt vad som hände till jag hörde en helt underbar röst, Chris Brown och då hörde jag att dom hade satt ihop låten med YEAH 3x och nu blev publiken ännu mer galen.
Först Soulja Boy och sedan Chris Brown, jag älskar verkligen min pappa! Det här var verkligen dn bästa presenten och han visste verkligen hur mycket jag älskar både dom.

När dom hade uppträtt fördigt och det hade gått ungefär en timma, jag hade öppnat hälften av paketen och smakat den ENORMA tårtan pappa hade fixat så gick pappa upp på scen igen och ropade upp mig.
Jag gick upp på scen och satte mig på en pall som stod mitt på scen, pappa gick av scenen och alla var knäpptysta och jah kände att alla blickar var riktade mot mig. Efter ett par sekunder började publiken skrika ännu högre än när både Soulja Boy och Chris Brown var på scen och sedan känner jag att jag får en kram bakifrån och jag känner genast igen lukten. Justin.
Jag satt där och det gjorde faktiskt ont att han var här igen, efter flera månader. Att han inte ens hade skickat ett ynka litet SMS att han beklagade om olyckan och mammas bortgång.
Han tog ett andetag och började sedan sjunga.

"Happy Birthday to You
Happy Birthday to You
Happy Birthday Dear Nicole
Happy Birthday to You"

- Jag älskar dig, viskade han sedan.

---

KOMMENTERA! :)

Det var ingen idé att lägga mig igen och klockan var ändå rätt mycket, så jag gick upp och gjorde mig i ordning och sedan gick jag en lång promenad.
Efter vintern så var jag verkligen glad att det var vår igen, fåglarna kvittrade, solen sken och knopparna på träden hade äntligen slagit ut! Nu kändes livet iallafall någorlunda okej....

---

Efter en lång promenad så kom jag in och inte efter så kort stund kommer pappa rusandes in innanför dörren med flera påsar i handen.
- Här är lite saker till festen! sa han och ställde ner dom och log som ett fån.
- Oj.. Vad mer ska vi fixa?
- Lite saker, men det får du inte veta nu ju, du får veta det på fredag när din födelsedag och festen är!
- pfft.. sa jag och vände mig om och gick in i köket.

FREDAG NÄSTA VECKA I SKOLAN:

Vi hade matte och jag kunde verkligen inte koncentrera mig.. Jag låg och dunkade huvudet i matteboken. Caylie och Taylor snackade om snygga killar och resten av klassen bara gjorde massa  väsen ifrån sig.
- Du Nicole, ska vi komma hem till dig innan festen börjar så kan vi åka tillsammans till parken?
- Eh ja visst, sa jag och kollade upp på dom.
- Bra, för vi tänkte ta med dig till gallerian idag och hitta nåt snyggt! sa Taylor och log.
- Så nu är det dags att sluta, ropade fröken som stod framme vid tavlan med armerna i kors.
- Oh tack gode gud! sa jag och drog en lyckopust.
Vi gick ut lämnade sakerna i skåpet och sedan gick vi och åt sedan var det bara 2 lektioner till.

Efter skolan tog vi våra saker, lämnade dom henne hos Caylie och sedan gick vi mot gallerian. Först tog vi en fika och pratade vilken stil vi skulle ha.
- Jag tycker du ska ha en klänning, sa Caylie och kollade på mig.
- Va? Jag? Nej! haha... sa jag och skrattade lite och surplade på min chailatte.
- Jo men snälla, sa Taylor och jag såg hur hon till och med log med ögonen.
- Jag kan väl kolla om jag hittar en då...
- Bra!

Efter vi hade fikat klart gick vi till den första bästa butiken vi såg och Taylor och Caylie tog en massa kläder och hängde dom på mig.
- Prova dom här!
Vi gick in i provrummet och dom satte sig på en stol utanför provhytten och för varje klädesplagg jag testade skulle jag gå modeuppvisning för dom och dom skulle säga om dom gillade den eller inte.
Jag tog på mig den första outfiten som var ett linne, en kort tröja som gick ungefär till magen och sedan ett par tighta jeans och sedan gick jag ut och visade dom.
- Det var väldigt snyggt men det passar nog inte direkt för en fest, sa Taylor och kollade på mig när jag gick fram och tillbaka framför dom.
- Nej jag håller med, in med dig och testa nästa, sa Caylie och skrattade.
Jag gick in och testade nästa som var en lila klänning och sedan gick ut och alla vi brast ut i skratt.
- USSSSHH, jag känner mig som en vindruva! sa jag och tjöt av skratt.
- HAHAHHAHA ja! In och testa nästa nu, fick Caylie medans hon skrattade.

Efter jag hade testat massor med kläder tröttnade och gick till nästa affär men där hittade vi ingenting heller så Caylie och Taylor började testa lite saker och dom köpte lite kläder tills kvällen.
Efter dom hade betalat gick vi till en annan affär och samma sak som dom andra tog dom hagar med kläder och slängde dom på mig så jag började testa.
Jag testade lite saker men allt såg så himla konstigt ut på mig. Till sist så tog jag en vit spetsklänning, en kort kavaj och ett par pumps och gick sedan ut och visade.
- Det där ska du ha!!! Och sen kan du ha det där också eftersom det kanske inte är så kul att gå i samma kläder hela kvällen och det kan bli jobbigt med bara klänning,  sa Taylor och pekade på en outfit jag redan hade provat. Det var ett par pösiga byxor, ett svart linne och en blå vit bolero med knappar på.
- Okej, det låter bra! sa Caylie medans jag gick in i provhytten och bytte om till mina vanliga kläder och sedan gick vi och betalade mina kläder.

Taylor och Caylie åkte hem till Caylie och jag åkte hem till mig och gjorde mig iordning. Pappa var i parken där festen skulle vara och fixade allt. Eller ha hade ju anlitat massor med folk att hjälpa till och sedan kommer han och hämtar mig, Taylor och Caylie.
När jag kom hem gick jag gick upp och började med en dusch och sedan satte jag på mig klänningen, fixade håret och sedan sminket. Det var rätt svårt med det blev rätt fint iallafall! Jag var nöjd och ingenting skulle få förstöra kvällen!
Efter ungefär en timma så kom Taylor och Caylie hem till mig och dom tappade helt hakan när dom såg mig.
- Wow!!! sa Caylie och stod och glodde på mig.
- Ska jag ta det som en komlimang? sa jag och småfnissade lite.
- Haha ja det ska du nog, sa Taylor och skrattade och kollade på Caylie som var helt till sig.
- Aja kom nu, pappa står redan där ute ju! sa jag och satte på mig mina klackskor.

Vi gick ut och alla tre satte sig i baksätet på bilen och sedan åkte vi. Jag tog inte med min mobil nu faktiskt, det skulle bli väldigt tråkigt om jag satt med mobilen i handen hela kvällen istället för att umgås med mina vänner som det brukade bli i vanliga fall.
Efter några minuter var vi framme, det tog inte mycket längre och sedan gick vi ut ur bilen och det var fullt med folk och alla var här för min skull. Det kändes som om jag var kändis. Det var en sån himla härlig känsla!

---

KOMMENTERA! :)

Hela dagen hade jag legat i sängen och kollat på film. Mamma hade kommit in ett par gånger och frågat hur det var med mig, men jag sa bara att det var okej.
Tillslut orkade jag inte kolla klart på filmen så jag stängde av och försökte sova. När jag la ner huvudet på kudden så kände jag att den var helt blöt av tårar.
Efter ett tag somnade jag, och drömde att jag låg i Justins famn, och sov med ett leende.

---

23 MAJ NÄSTA ÅR:

Nu var Justins tour slut, den höll på i 9 månader och vi träffades, men tyvärr mindre i slutet och sedan övergick till ingenting. Vi hade inte träffats på snart 4 månader och jag kan fortfarande inte slut tänka på honom..
Men det var nog bäst att släppa taget, men jag hade nog tänkt så för många gånger nu men ändå fungerade det inte. Justin hade väl andra tjejer som han flirtade med och jag hade läst i flera tidningar om att han och Selena Gomez dejtade för dom var med varandra hela tiden.

Men det var inte bara det som snurrade i mina tankar, i December förra året lite innan Julafton så åkte mamma, pappa och jag bil till ett jätte stort shoppingcenter som låg några mil bort för att handla julklappar och när vi hade åkt ett tag så var det en bil som körde raks imot oss och krachade rakt in i passagerarsidan där mamma satt..
Vi fördes till sjukhuset fort och jag låg i koma i nån vecka, pappa bröt armen och ett revben och ja.. Mamma gick bort så nu är det bara pappa och jag hemma.
Det är snart 6 månader sedan och det har verkligen vart dom tuffaste i hela mitt liv, det har förändrats mycket eftersom mamma betydde mer än någon annan för mig..
Jag är en hel ny person sen dess, pappa för den delen med.

Jag låg i sängen och klockan var mitt i natten, kunde inte sova fast brydde mig inte eftersom det var redan Lördag och jag hade inga planer för idag.
Jag blädderade i en tidning och sedan såg jag ett par bilder på Justin och Selena:

"Kärleksromans mellan superstjärnorna!" stod det på framsidan.

Jag rullade ihop tidningen och kollade på papperskorgen som stod på mitt golv. Mitt i prick, ännu en sak med Justin ute ur mitt liv.
Jag ville inte se honom, men det gjorde så ont att vara utan honom för jag hade fortfarande inte släppt honom, verkligen inte.
Jag la mig skönt på kudden och blundade och tankarna bara flög iväg, jag fyllde ju år om ett par dagar och pappa hade hyrt en park i Nahville där jag skulle ha fest.
Det skulle iallafall bli jätte kul.
Det skulle komma så himla mycket folk, till och med folk jag inte kände så värst bra men det skulle bli den största festen jag någonsin varit på.
Artister skulle uppträda, jag skulle få presenter och massor av minnen såklart.
Det var lite som "my super sweet 16" fast inte lika lyxigt och det skulle inte filmas.

SAMMA DAG, PÅ DAGEN:

Jag vaknade av att min mobil ringde, det var pappa.
Jag svarade snabbt med en gäsp och sa sedan hallå.
- Hej gumman, hur är det?
- Bra , jag vaknade precis, vad ville du?
- Jo det är såhär : Jag är i centru nu och kollar på lite saker till din fest och tänker även beställa tårtorna nu, hur vill du att dom ska se ut?
- Det spelar ingenroll, den ska vara stor, men många våningar och typ.. cool, sa jag och log lite smått för mig själv för liksom .. Hur såg en cool tårta ut? Jag sa det men visste inte riktigt själv.
- Okej... sa han med en osäker röst. Aja jag måste gå nu, kommer hem om ett par timmar, puss älskar dig.
- Älskar dig med, sa jag och sedan la på.

Det var ingen idé att lägga mig igen och klockan var ändå rätt mycket, så jag gick upp och gjorde mig i ordning och sedan gick jag en lång promenad.
Efter vintern så var jag verkligen glad att det var vår igen, fåglarna kvittrade, solen sken och knopparna på träden hade äntligen slagit ut! Nu kändes livet iallafall någorlunda okej....

---

KOMMENTERA VAD NI TYCKER ;)
*DUMDUMDUM* vad kommer hända?

Min favoritdel på alla konserter var när jag satt i hjärtat och spelade. Det var en så häftig känsla att se alla fans ovanifrån!
Innan jag gick av scenen vände jag mig om.
- There's gonna be times when people say that you can't live your dreams. This is what I tell them: NEVER SAY NEVER! sa jag med ett stort leende och gick av.

---

När jag kom av scenen så tog jag upp en vattenflaska och hällde i mig hela på en gång, men hälften rann ut på tröjan och golvet.
- Bieber, du borde lära dig bordsskick, hörde jag Kenny skratta bakom mig och jag slängde sista skvätten vatten på honom innan jag gick in i logen. Jag tog upp mobilen och såg att jag fått ett sms av Nicole:
"Förlåt att jag inte svarade. Lycka till, fast det behöver du inte :) ring mig när du kan, lovar att svara!"
Jag log och gick in i badrummet som fanns inne i logen och drog snabbt av mig dom blöta kläderna och klev in i duschen. Det blev ingen lång dusch, eftersom att vi skulle vidare till nästa stad redan ikväll. Jag drog på mig ett par mjukisbyxor och en tjocktröja och gick ut i logen igen där Scooter satt och spelade Angry Birds på sin iPhone.
- Ready to go? frågade han med ett leende och la ner mobilen i fickan. Jag nickade och tog med mig allt ut ur logen och följde med honom och resten av crewet ut till bussen. 
Som tur var hade nog alla tröttnat på att stå och vänta, eller så visste dom inte vart vi stog parkerade, men det var iallafall helt tomt på fans, vilket var riktigt skönt.
Direkt när jag kom på bussen slängde jag mig i en av sofforna och tog upp mobilen.
- Hej de är Nicole!
- Hej, sa jag och log som en tönt för mig själv, hur är det?
- Jo, det är väl.. bra, sa hon efter ett tag, själv då? fortsatte hon.
- Det är väl okej, jag är jätte trött bara, har inte direkt vilat idag, sa jag med ett leende, även fast hon inte kunde se det.
- Haha, nej jag förstår det, svarade hon och jag kunde nästan höra hur hon log, vad gör du nu?
- Jag ligger i bussen och väntar på att vi ska åka.. Vad gör du själv?
- Kollar på New Moon, svarade hon och sedan var vi tysta ett tag, minst en minut.

NICOLES PERSPEKTIV:

- Jag saknar dig, sa jag efter att vi varit tysta alldeles för länge. Jag hoppades att han inte skulle höra hur mycket min röst darrade.
- Jag saknar dig också, hjärtat, mumlade han tyst i telefonen och sedan blev det sådär tyst igen. Jag hörde hur han andades i en rytmisk takt, men också hur resten av hans crew lät i bakgrunden.
- Hur ska vi klara det här? frågade han plötsligt. Det tog ett tag innan jag fattade vad han menade.
- Jag vet inte, Justin. Allt gör så ont just nu, pratar jag med dig blir jag ledsen för att jag saknar dig, och pratar jag inte med dig blir jag ledsen för att jag inte får höra din röst.
- Vi klarar det här.., eller hur? viskade han så tyst att jag var tvungen att trycka mobilen närmare örat för att höra.
- Vi måste.. viskade jag tillbaka och kände hur en tår rann ner för min kind, men du ska få sova nu, sa jag och torkade tåren, men precis då började det rinna fler.
- Nicole?
- Aa?
- Du vet att jag älskar dig va? När han sa det fick jag ett litet leende på läpparna, samtidigt som tårarna rann.
- Jag älskar dig också.. mumlade jag, godnatt.
- Godnatt, sa han och la på. När han lagt på pressade jag ner ansiktet i kudden och kvävde mitt skrik.
Hela dagen hade jag legat i sängen och kollat på film. Mamma hade kommit in ett par gånger och frågat hur det var med mig, men jag sa bara att det var okej.
Tillslut orkade jag inte kolla klart på filmen så jag stängde av och försökte sova. När jag la ner huvudet på kudden så kände jag att den var helt blöt av tårar.
Efter ett tag somnade jag, och drömde att jag låg i Justins famn, och sov med ett leende.

---

Förlåt för ett lite tråkigt och kort inlägg, men bättre än inget? ;)
Det är jag, Elin, som skrivit det här, och även 77 och 78 och jag har även gjort en egen novellblogg som ni gärna får kolla in! Det är inte en Biebernovell, utan en Butler, haha :)
http://butlerstories.blogg.se heter den, så in och kolla nu på en gång så är ni bäst :)<3

Intervjuen flöt på bra, och dom frågade faktiskt ingenting om Nicole, vilket var väldigt skönt. 
Direkt efter vi var klara stressade vi ut till bilen, där några fans stog och väntade. Jag skrev ett par autografer och var med på nåra kort innan vi satte oss i bilen och åkte vidare till nästa studio.

---

I bilen såg jag att jag fått ett sms från Nicole.
"Jag vaknade nyss, kunde inte sova längre. Jag saknar dig.."
Det högg till i hjärtat på mig. Jag hatade att jag skulle behöva göra henne ledsen, men hon skulle verkligen inte ha det bra här. Trångt i bussen, stress hela tiden och allt..
"Jag ringer dig senare.. Saknar dig med" svarade jag och la ner mobilen för att slippa tänka mer på det.
Efter ett tag var vi framme vid nästa studio, denna gång var det en radiostation. 
Även den här intervjun gick klockrent, men sen kom den frågan som jag väntat på.
- Hur är det med tjejerna, Justin? Hur är det mellan dig och Nicole? 
Jag kollade ner i bordet, visste inte vad jag skulle svara.
- Eh.. Jag håller helst mitt privatliv utanför.. sa jag och log försiktigt.
- Men är du singel? fortsatte killen som satt mitt emot mig och kollade intresserat.
- Asså.. Jag vet inte, och så lämnar vi det just nu, sa jag och skrattade osäkert. Killen kollade fundersamt på mig men fortsatte med andra frågor.
- Tack så mycket för att du kom hit Justin, lycka till med konserten ikväll! sa alla inne på radion när jag vinkade och gick. Tur att de va slut nu, jag brukade inte svara på frågor som var allt privata, men speciellt nu när saker va som dom va, så ville jag verkligen inte säga något fel. 
Scooter kom fram till mig och la armen om mina axlar.
- De där skötte du bra, sa han och log. Jag log tillbaka och följde med honom till bilen, med Kenny tätt efter oss.
I bilen på väg tillbaka till bussen var vi tysta, förutom Scooter och Kenny som sjöng med i låtarna som spelades på radion.
- Vilken tur att det är jag som är sångare och inte ni, flinade jag och klev ur bilen när vi stannat.
- Vilken tur att det är jag som är din livvakt och inte tvärtom! skrattade Kenny och knuffade in mig i bussen. 
- Ready to go!? skrek Scooter till crewet och alla nickade och vi började åka mot arenan.
Framme vid arenan var det massor av fans som väntade. Vissa såg ut att ha väntat där hur länge som helst.
Jag har världens bästa fans, tänkte jag leende när jag gick ut ur bussen tillsammans med Kenny och två andra som gick med oss. Jag stannade till och var med på kort med några här och där och skrev autografer. 
Lite längre fram i kön såg jag en tjej gråta, så jag tog hennes affisch med mig på och signerade den och gav henne en kram, sen gick vi in på arenan. 
Första gångerna jag var inne i en sånhär arena fattade jag inte hur jag kunde vara så lyckligt lottad som faktiskt fick stå här och uppträda för folk. Folk som faktiskt älskade mig. Men nu var jag mer van, klart det fortfarande var lika mäktigt att komma in på scen när det är fullsatt överallt, men jag vet inte, det känns lite annorlunda ändå..

Vi gick igenom lite bakom scenen, i vilken ordning allt skulle göras och så, sen var det dags för soundcheck. 
Det var såklart lite fans där, så jag lät dom önska en låt dom ville höra.
- Teach me how to Dougie! skrek ett gäng tjejer precis nedanför scen. Jag log mot dom och nickade att dom skulle sätta på den. När låten börjades spela sjöng jag med och sen började jag följa med dansarna som dansade sjävla dansen. Det var alltid lika kul att göra den, eftersom alla blev som galna! 
Jag körde ett par låtar till och gick sen av scenen och bytte om innan jag gick bort till meet&greet:en som var längre bort inne på arenan. 
Där inne var det fullt med fans, som vanligt på Meet&Greets, fast det var bara roligt! Oftast var dom inte speciellt galna när dom kommit hit, så det var rätt skönt..
Vissa var så chockade att dom inte ens kunde prata, medans vissa nästan ville stå och prata hur länge som helst.
Efter någon timme så var det dags att gå för att jag skulle hinna fixa lite innan konserten började. 
- Vi ses där inne! sa jag och log mot alla innan jag gick ut. Jag följde med Kenny till logen där Scooter satt och åt. 
Jag satte mig ner mitt emot honom och i princip slängde i mig maten innan det var dags att byta om, igen..
När jag var klar tog jag upp min mobil och ringde Nicole. Efter ett par signaler kom hennes telefonsvarare på och jag suckade lågt och la på. Istället skickade jag ett sms:
"Jag ska gå ut på scen snart, ring mig när du kan. Älskar dig"
Efter ett tag var det dags att gå upp på scen. När jag klev ut bröt skriket ut och jag log lite för mig själv.
Vi körde igång med låtarna och allt gick utan problem, som det oftast brukade göra. 
Min favoritdel på alla konserter var när jag satt i hjärtat och spelade. Det var en så häftig känsla att se alla fans ovanifrån!
Innan jag gick av scenen vände jag mig om.
- There's gonna be times when people say that you can't live your dreams. This is what I tell them: NEVER SAY NEVER! sa jag med ett stort leende och gick av.

Jag skyndade mej med äta upp och maten sedan ställde jag tallriken på diskbänken och gick upp på mitt rum för att göra mej i ordning inför kvällen. Jag bytte om till pyjamas , borstade tänderna och så vidare. Sedan la jag mej i sängen och låg och funderade lite.
Det hade verkligen varit en bra dag , från början till slut. Fast det var ju lite trist att se Justin åka iväg.

---

När jag legat i sängen säkert en halvtimme utan att ens kunna slappna av så reste jag mig upp och började kolla vilken film jag skulle kolla på. Jag stog och försökte välja ett tag, och tillslut valde jag Killers. Jag satte i filmen i DVDn och la mig i sängen igen. Jag koncentrerade mig inte speciellt mycket på filmen, men jag kunde den ju ändå utantill.. Jag tänkte på om vi verkligen valt rätt som bara skulle vara vänner.. Jag älskade honom, men det var ändå så svårt att veta att vi nu bara var kompisar. 
Jag tänkte på hans lapp, och på det sista han skrev: "Och snälla lova mej en till sak... Glöm mej inte?" Däremot var jag rädd att han skulle glömma mig. Han skrev ju själv att han han skulle ha så fullt upp hela tiden, tänk om han hade så mycket att göra att han inte ens skulle ha tid att tänka på mig? Han skulle ha så mycket skrikande tjejer omkring sig, han kanske hittade nån som var bättre än mig?
Jag skakade av mig tanken när jag kände hur ögonen började tårfyllas. Men sen försökte jag tänka lite positivt, han älskade mig, så varför skulle han då hitta någon annan? Vi kunde klara det här, bara vi ville.. Efter ungefär halva filmen stängde jag av och la mig ner på kudden och försökte sova..

JUSTINS PERSPEKTIV:
Direkt när jag åkt från Nicole saknade jag henne. I bilen satt Scooter och sjöng med i låtar på radion. 
- Ryck upp dig, det finns gott om tjejer! sa han och kollade på mig i backspegeln.
- Men jag vill inte ha nån annan än Nicole! svarade jag och blängde på honom. Han höjde ögonbrynen och kollade på vägen igen. 
Efter 20 minuter stannade vi på en stor parkering där Tour bussen stog parkerad. Jag hoppade ut ur Scooters bil och gick iväg mot bussen där resten av crewet stog och väntade. Jag hälsade på alla och låtsades som att allt var superbra. Kenny klappade mig på axeln innan jag gick på bussen, så jag antar att han såg att allt inte var perfekt, eller så hade han pratat med Scooter. 
Efter att ha messat med Nicole ett tag hade jag faktiskt tänk att försöka sova ett tag, men det gick inte. Jag var inte speciellt trött, och även om jag hade varit det så hade jag ändå inte kunnat somna eftersom att alla lät så himla mycket. Efter ett tag tröttnade jag på att ens försöka så jag gick upp och satte mig bredvid Scooter i en utav sofforna. 
- Ni kommer träffas igen, sa han och ruffsade om mitt hår med ett leende. Jag log lite halvt tillbaka och kollade på medans 2 utav dansarna spelade Need For Speed på Xboxet.  Medans dom krockade och höll på kände jag hur jag efter ett tag rycktes med och skrek och hejade på dom tillsammans med alla andra. 
Efter säkert en timme så började det märkas att alla blev tröttare och tröttare, tills Scooter tillslut reste sig upp.
- Äh, men ska vi gå och sova eller? Vi har mycket vi ska hinna med imorrn! sa han och puttade till mig i sidan. Alla nickade och jag gick bort mot sängen igen. Den här gången somnade jag faktiskt riktigt snabbt.

NÄSTA DAG:
Jag vaknade av att jag hörde folk resa sig upp och klä på sig.
- Ni är inte dom bästa på att va tysta.., mumlade jag och satte mig upp. Jag hörde hur några började skratta och sen reste jag mig upp och började leta efter lite kläder i resväskan, vilket inte var lätt eftersom att det var så trångt! 
- VI MÅSTE SKAFFA EN STÖRRE BUSS! ropade jag till Scooter som var i andra sidan av bussen. 
- Eller hur! flinade han, då måste vi ha ett hus på hjul!
Jag log lite och drog sedan upp en svart tröja ur väskan som jag satte på mig + en svart jacka och ett par jeans som jag satte på mig. 
Jag tog upp mobilen och smsade Nicole.
"Hej sötnos, jag vet att du inte är vaken än, men det är jag.. Första intervjuen är om en timme. Puss"
Sen gick jag in på den minimaliska toaletten vi har i bussen och borstade tänderna.
- Ey, Bieber! Kom nu! hörde jag att Kenny ropade efter mig och först då märkte jag att bussen stannat. Jag skynda mig ut ur bussen och märkte att solen sken. 
Kenny gick fram till en bil där Scooter redan satt och öppnade bakdörren åt mig innan han satte sig i framsätet.
- Jag borde få sitta i framsätet.. Jag är inte 5 år.. sa jag surt på låtsas när Scooter börjat köra. 
Båda två började skratta och efter ett tag så hängde jag på dom.
När vi väl var framme vid studion där jag skulle var med så blev jag förvånad över att det inte var några fans där, tills Kenny sa att dom kört runt till baksidan eftersom att vi redan var sena.
Intervjuen flöt på bra, och dom frågade faktiskt ingenting om Nicole, vilket var väldigt skönt.
Direkt efter vi var klara stressade vi ut till bilen, där några fans stog och väntade. Jag skrev ett par autografer och var med på nåra kort innan vi satte oss i bilen och åkte vidare till nästa studio. 

---

KOMMENTERA! :)<3

---

Han såg plågad ut och jag var hur nära som helst på att slänga mej runt hans hals och be honom att aldrig lämna mig men jag kunde inte göra så mot honom. Jag fällde själv några tårar men torkade dom direkt. Jag ville inte att han skulle se att jag grät. Det skulle bara göra det hela svårare för honom. Han tog min hand och kollade mig djupt i ögonen , sedan gick han mot bilen och släppte taget... Han satte sig i bilen och åkte iväg medans jag stod i dörröppningen och vinkade åt honom. Efter bara någon minut såg jag inte bilen längre. Han var borta nu...

---

Jag stod vid dörröppningen i kanske två minuter till och bara tänkte. Tänkte på att han nu var borta , och vi kanske inte träffades igen förräns ungefär sex månader. Om vi ens träffades igen , tänk om han glömde mej totalt och träffade någon annan under sin tour ? Bara tanken att det skulle kunna hända så lätt som det hela hände för oss två gav mej en klump i magen.
Jag torkade bort tårnara och gick sedan in och upp till mitt rum direkt. Jag slängde mej i sängen och grät mer och mer. Plötsligt fick jag ett sms. Jag sträckte mej efter min mobil som låg vid fotändan av sängen och såg att det var från Justin.
"Jag lämnade en grej till dej under din kudde. Puss , saknar dej redan. ♥"
Jag undrade nyfiket vad det kunde vara , det kunde inte vara något stort i alla fall eftersom att jag annars hade märkt det direkt. Jag lyfte bort kudden jag hade sovit på och såg att det låg ett papper där , det var förmodligen ett brev. Jag vek upp pappret och började läsa det.

"När du sitter och läser det här så har jag nog redan åkt , men jag vill bara att du ska veta att jag är ledsen för allt du har fått gå igenom dom sista veckorna. Det var inte alls meningen att det skulle bli som det blev , jag ville bara ditt bästa. Jag hade så gärna haft dej här med mej på touren men du skulle vela återvända hem efter bara någon vecka. Det är inte så roligt att bo i en buss i flera månader som folk tror. Det kan bli riktigt ensamt ibland och mitt och crewets schemor är inte världens roligaste. Jag skulle nog inte heller kunna spendera så mycket tid med dej på grund av alla intervjuer , konserter , skivsigneringar , boksigneringar , osv. Så om du tror att det bara är för att jag inte vill att du ska följa med så ska du veta att det inte är så , det är helt enkelt för ditt bästa. Även om det är riktigt svårt för båda två att vara ifrån varandra så mycket så vet jag att vi kan klara det. Efter allt vi har gått igenom tillsammans så tror jag att vi klarar av att gå igenom lite till , bara vi kämpar. Jag älskar dej och jag är villig att gå igenom vad som helst bara för dej , för efter dom här månaderna med dej har jag insett hur mycket du verkligen betyder för mej.
Din närhet gör mej glad , dina kyssar gör mej pirrig , när du håller om mej vill jag bara pausa tiden och stanna med dej för alltid , ditt leende får mej att smälta , allt med dej är perfekt. Din röst , dina ögon , ditt långa bruna hår , ditt skratt , dina söta miner när du är ledsen eller arg , allt. Och du är ännu finare när du sover , du ser så fridfull och oskyldig ut.
Kan du lova mej en sak ? Lova mej att du kommer att ringa om det händer något eller om du inte mår bra ? Vilken tid det än är så spelar det ingen roll. Minns du nallen du fick av mej ? Tänk att det är mej du håller om när du ska sova så ska du få se att det känns lite bättre.
Och snälla lova mej en till sak... Glöm mej inte ?

Jag älskar dej , din Justin. ♥"

När jag hade läst klart märkte jag att jag satt och log som ett fån och grät lite. Det var helt klart glädjetårar , jag hade aldrig fått ett sånt brev av en kille förut. Jag hade fått smålappar av killar där det stod att jag var söt och sånt men aldrig under hela mitt liv hade någon skrivit något så... Djupt. Och jag och Justin var inte ens tillsammans , även fast båda ville vara det. När jag verkligen tänkte efter så var det faktiskt ganska okej för mej att jag inte var med på touren. Jag skulle inte klara av att vara ifrån mamma och pappa så länge , och inte Caylie och Taylor heller. Jag skulle sakna dom för mycket. Visst , jag skulle få vara med Justin men jag skulle nog bara vara i vägen för honom.

 Det var en speciell rad som fångade min uppmärksamhet och som jag läste om och om igen.
"Efter allt vi har gått igenom tillsammans så tror jag att vi klarar av att gå igenom lite till , bara vi kämpar."
Han hade verkligen rätt. Om det var meningen att det skulle vara vi två så skulle vi klara det.
Jag vek ihop pappret igen och reste mej upp och gick mot mitt skrivbord. Jag ställde mej på stolen och tog ner en av mina lådor där jag hade massa bilder , gamla dagböcker , osv. Jag öppnade min nyaste dagbok och satte brevet i den , sedan satte jag tillbaka dagboken i lådan och ställde tillbaka lådan där den skulle vara.
Jag gick ner från stolen och tog min mobil för att smsa honom.

"Justin... Jag vet inte vad jag ska säga. Förlåt för att jag var så självisk och startade allt bråk från början. Hade jag vetat att det var för mitt bästa hade jag kanske inte reagerat på samma sätt..."

Det tog inte länge innan jag fick ett svar , men han hade väl inget annat för sej just då.
"Det är lugnt , jag förstår.
Nu rullar vi mot nästa stad , jag har två intervjuer imorgon bitti. Jag är nästan hundra procent säker på att dom kommer att fråga om dej."

"Sucks to be you , själv har jag skola. Det är ännu värre !"

Jag suckade när jag tänkte på att jag hade skola nästa dag , jag ville verkligen inte dit. Men jag längtade faktiskt lite ändå , för jag slapp i alla fall tänka på Justin för en liten stund. Inte för att jag någonsin slutade tänka på honom men jag kunde ju försöka i alla fall.
" Jag har också skola , fast inte lika länge som dej. Bara fyra timmar :)"
Jag log och svarade sedan på smset.
"Fusk , det är väl en av fördelarna med att vara på turne ? Haha !"
Det kändes så mycket bättre nu när vi var vänner igen och kunde prata som förut. Nu slapp jag ligga och gråta i sängen och tänka på vad han gjorde eller om han kanske inte brydde sej om mej längre. Nu höll vi ju liksom kontakten.
"Jepp ! Men jag ska ta och sova nu , jag måste upp väldigt tidigt imorgon om jag ska ha tid med intervjuerna och sen orka med konsert och meet&greet också. Godnatt ♥"

"Godnatt , lycka till imorgon !"
Jag la mobilen på nattbordet och gick sedan ner för att ta någonting att äta. Jag var så hungrig att jag skulle kunna äta vad som helst. Jag öppnade frysen och tog ut en lasagne som jag bara behövde värma i åtta minuter i micron , sen var den klar.
Jag satt och åt i lugn och ro när pappa kom in i köket , han blev tydligen förvånad över att se mej där.
- Varför sitter du och ler sådär ? frågadade han och log retsamt.
- Vadå ? Jag är bara på bra humör...
- På grund av honom va ? Jag märker att ni verkligen tycker om varandra.
- Jag tycker inte om honom pappa. Jag älskar honom , han gör mej galen , han är så per...-
- Okej , jag fattar , sa han och skrattade.
Han gick ut ur köket och jag såg att han log lite och sedan skakade lite lätt på huvudet och gick sedan vidare mot vardagsrummet där mamma hade somnat i soffan.

Jag skyndade mej med äta upp och maten sedan ställde jag tallriken på diskbänken och gick upp på mitt rum för att göra mej i ordning inför kvällen. Jag bytte om till pyjamas , borstade tänderna och så vidare. Sedan la jag mej i sängen och låg och funderade lite.
Det hade verkligen varit en bra dag , från början till slut. Fast det var ju lite trist att se Justin åka iväg.

---

KOMMENTERA VAD NI TYCKTE! :)

Förlåt för att det är sån dålig uppdatering men båda har så himla mycket i skolan just nu osv men vi gör verkigen så gott vi kan!

- Godnatt. Och mamma en till sak. Tack för att du är så snäll mot honom. Det betyder verkligen mycket för mej.
Hon log och mumlade sedan ett "tack".

---

Jag vända mej om och log för mej själv , sedan började jag gå uppför trapporna till mitt rum.
- Jag fick sova här, sa han och log.
- Bra, du fick för mamma också.
- Okej, kan vi inte bara prata och sen kan vi väl kolla på en film och bara ha det mysigt? Jag har saknat dig så mycket såjag vill mysa så mycket som möjligt nu när jag inte gjort det på ett tag, sa han och blinkade lite och klappade på sängen vilket betydde att jag skulle sätta mig bredvid honom.
- Så vad vill du prata om? sa jag och kollade på honom och log.
Han tog min hand och flätade in sina fingrar i mina och kollade sedan tillbaka på mig.
- Jo du vet... Jag har varit på turné i över två veckor nu och varje dag har ärligt talat varit som en plåga för mig nu när jag inte haft dig vid min sida och tanken på att vi bråkade gjorde det ännu värre och..-
Han hann inte säga mera innan jag kysste honom på läpparna och avbröt honom. Jag ville inte prata om allt det där.
- Det är lugnt, jag vet att du var ledsen och det var jag med. Men nu är det över eller hur? Allting har löst sig nu, vi är iallafall vänner även om jag vill att det ska vara mer mellan oss. Men vi ska inte bråka mer.
- Jag vet... sa han och strök mig på kinden.
Jag rös i hela kroppen. 

Efter ett tag när vi hade suttit där och pratat lite så beslutade vi oss för att kolla på en film igen.
- Vilken vill du kolla på ? sa jag och visade alla filmer som stod i min hylla.
- Den , sa han när jag stannade vid en av filmerna.
- Eh Justin... Det är Lady & Luffsen? Är du säker? 
- Japp, helt säker! sa han och flinade stort. 
- Okej, som du vill men jag kommer att somna. 
När jag sa det log han bara och jag petade in filmen i dvd:n. Vi fixade inför kvällen och satte på oss nattkläder, eller jag gjorde det eftersom Justin sov i endast kalsonger. Det var väldigt varmt i rummet och dessutom hade han inga andra kläder med sej.
Efter ett tag in i filmen så kollade jag på Justin och han såg ut att vara väldigt inne i filmen. Han märkte inte ens att jag kollade på honom.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag var helt inne i filmen tills jag hörde en liten "pust. Jag kollade på Nicole och hon hade redan somnat. Jag började också bli lite trött. Det var nog bäst att jag också la mej och sov för att jag hade en lång dag framför mig imorgon och 20.00 skulle bussen åka mot nästa stad, så jag stängde av filmen, pussade henne godnatt och släcke lampan. Jag la armen om henne och låg där och kollade på henne en liten stund , sedan somnade jag.

NÄSTA DAG:

Jag vaknade av att jag hörde min mobil ringa som låg på min klädhög någon meter bort på golvet så jag gick upp från sängen försiktigt och svarade snabbt så att inte Nicole skulle vakna. 
- Hej det är Justin, viskade jag försiktigt.
- Hej, det är Scooter! Är du nyvaken?
- Ja. 
- Okej, men klockan är redan tolv så vi kommer och hämtar dig om några timmar. Var klar då.
- Jadå, jag kan packa sakerna redan nu, sa jag och la sedan på.

Jag la mobilen på nattbordet och tog på mig kläderna. När jag var klar med kläderna gick jag till badrummet och tvättade ansiktet i kallt vatten för att bli lite piggare och sedan borstade jag tänderna med en tandborste jag brukade använda när jag var där. Jag gick tillbaka till rummet och stannade sedan till i dörröppningen när jag såg hur sött hon sov. Jag var bara tvungten att ta en bild på henne så jag tog mobilen och tog en bild innan jag väckte henne.

- Älskling , sa jag med en försiktig röst och petade lite lätt på henne.
- Mmm...
- Du måste gå upp, jag vill ha tid med dig innan jag åker iväg igen.
- Vad är klockan...? 
- Halv ett tror jag.
Hon satte sej upp och gäspade. Hon såg otroligt söt ut med håret helt ruffsigt och lockigt. Jag pussade henne lite snabbt och kunde inte sluta le. Hon reste sej upp ur sängen och sträckte på sig.
- Jag går och tar en dusch , sa hon och gick med ögonen halvöppna.
Jag skrattade lite och satte på MTV för att sysselsätta mig med något medans hon duschade.
Ungefär en kvart senare kom hon in i rummet i endast handduk. Hon såg otroligt piggare ut än vad hon gjorde när hon gick till badrummet. Hon plockade fram lite kläder och klädde på sig , sedan gick vi ner för att få i oss någon frukost.
Hennes föräldar hade lämnat en lapp på bordet där det stod att dom var iväg på nån mässa inne i stan så vi fick flera timmar för oss själva eftersom att dom skulle komma hem vid 19.00 tiden. Helt perfekt !

Vi plockade fram en rejäl frukost och satt och åt i lugn och ro och pratade om vem som var nyttigast av oss. Vi diskuterade och till sist gav hon upp. Det var väldigt kul eftersom att hon var så seriös. När vi var klara plockade vi undan och gick sedan ut i det fina vädret.
- Du ser fortfarande lite trött ut , sa jag och skrattade.
- Ja... Jag vaknade ju för knappt en timme sen , jag sov så skönt!
- Såklart du gjorde, du hade ju mig bredvid , sa jag sarkastiskt och pussade sedan henne på näsan.
- Jag sover alltid gott när du är med mig , svarade hon och log.

NICOLES PERSPEKTIV: 

Jag och Justin gjorde inget speciellt utom vi gick bara till en lekpark nära stranden och hade kul där. Vi var som två småbarn , vi tävlade om vem som kunde gunga högst , jagade varandra , och hade det allmänt kul. Dagen hade gått väldigt fort och det var nu inte länge innan han skulle ge sig av igen. Jag skulle verkligen sakna honom men jag var väldigt glad över att vi hade löst allt och blivit vänner igen.

LITE SENARE:
Det var nu dags att säga hejdå. Vi stod vid dörren till vårat hus och Scooter och dom satt i bilen som skulle köra dom tillbaka till stället där dom hade alla bussar parkerade och sedan skulle dom ge sig av till nästa stad.
- Ja... sa han och kollade på mig.
- Det var verkligen kul att du kunde sova här inatt.
- Ja...
Det var otroligt stelt emellan oss, men det berodde nog på att mamma och pappa stod och tokstirrade på oss.
- Alltså kan ni gå eller? skrek jag och kollade på dom.
- Jaja, sa mamma och gick fram till Justin och kramade honom. Hejdå , det var kul att få ha dig här! Lycka till med touren. Hoppas att du kommer och hälsar på snart igen , du är välkommen hit när som helst.
- Tack , förhoppningsviss så ses vi snart.
Efter att mamma hade sagt hejdå kom pappa fram och sa hejdå han med. Dom kramades på det där manliga sättet sedan gick dom in igen. Precis när dom gick in tog Justin tag om mitt ansikte och kysste mig. Han kysste mig som att han aldrig hade gjort det förut.
- Glöm mig inte , vi ses snart... sa han och jag hörde att han hade gråten i halsen.
- Justin klart jag inte glömmer dig, vi får träffas så ofta det går och vi får försöka höras varje dag okej ?
- Okej , sa han och gav mig en sista puss.
Jag hade nu gråten i halsen och var nära på att släppa ut alla tårar. Det här skulle bli svårare än jag trodde... Jag ställde mig på tå och kramade honom hårt. När jag avslutade kramen såg jag att han hade fällt en tår. Jag torkade den försiktigt med min tumme.
- Jag älskar dig... viskade jag i hans öra.
Han såg plågad ut och jag var hur nära som helst på att slänga mej runt hans hals och be honom att aldrig lämna mig men jag kunde inte göra så mot honom. Jag fällde själv några tårar men torkade dom direkt. Jag ville inte att han skulle se att jag grät. Det skulle bara göra det hela svårare för honom. Han tog min hand och kollade mig djupt i ögonen , sedan gick han mot bilen och släppte taget... Han satte sig i bilen och åkte iväg medans jag stod i dörröppningen och vinkade åt honom. Efter bara någon minut såg jag inte bilen längre. Han var borta nu... 

---

KOMMENTERA VAD NI TYCKER!

Jag satte mej i sängen och tog av mej min munktröja sedan la jag mej ner , Nicole la sej bredvid mej och vi fokuserade på filmen båda två.
Filmen rullade på och jag var väldigt inne i den , plötsligt hörde jag att hon snyftade. Jag kollade på henne och märkte att hon grät.
- Vad är det ? frågade jag oroligt.
- Den där scenen får mej alltid att gråta. Dom är så fina tillsammans...

---

Hon la sej närmare och la sedan sitt huvud på min bröstkorg. Jag kände hur några tårar föll på min tröja.
Jag önskar att jag inte behövde åka. Jag önskar att jag kunde stanna med henne och få allt att bli som förut igen men jag kunde inte svika mina fans. Dom flesta hade trotts allt redan köpt biljetter till konserterna så det vore inte sådär jättesnällt att ställa in allt. Men det var nästan så att jag var villig att göra det för Nicole , om jag bara kunde.
- Inte lika fina som oss... , sa jag lågt.
Hon kollade upp på mej med sorgsna ögon. Det gjorde så ont att se henne sådär. Även fast hon grät på grund av filmen så visste jag att hon grät på grund av något annat också. På grund av allt jag hade ställt till med. Jag kunde nästan svära på att jag höll på att drunka i hennes ögon som var fyllda av tårar. Dom hasselbruna ögonen som totalt hypnotiserade mej den dagen på hotellet. Jag närmade mej henne försiktigt och kollade fortfarande in i hennes ögon , plötsligt möttes våra läppar. Dom snuddade vid varandra och jag blundade sakta. Det pirrade till i hela mej och det kändes som våran första kyss. Sättet hon besvarade kyssen på och tog tag om min nacke försiktigt var exakt som i poolen den där dagen.
Det kändes som att allt gick i slow motion i denna stunden. Kyssen var så... perfekt. Allt gick så sakta och våra läppar snuddade perfekt vid varandra.
Hon avslutade kyssen och våra pannor vilade mot varandra. Jag vågade inte öppna ögonen , jag var rädd för att allt kanske bara var en dröm. Rädd för att jag kanske inte alls var med hon på riktigt utom att allt bara hade varit en fantasi. Hon andades lugnt och jag kände hennes varma andedräkt.
Jag drog mina fingrar genom hennes hår som hängde ner från hennes svans och insåg hur mycket jag hade saknat att dra mina fingrar genom hennes lockiga långa hår.
Det var först då jag vågade öppna ögonen. Hon var fortfarande kvar , hon var med mej på riktigt. Jag torkade en liten tår som föll från hennes öga och sedan flashade jag ett svagt leende.

NICOLE'S PERSPEKTIV:

Jag var nästan säker på att jag skulle dö vilken sekund som helst. Kyssen var så perfekt. Hans läppar var så mjuka och han visste verkligen hur han skulle använda dom.
- Förlåt för allt...
- Sshhh , sa jag och satte mitt finger mot hans läppar.
Jag ville inte tänka på allt som hade hänt , jag ville bara mysa med honom och slippa tänka på allt dåligt för en liten stund. Jag reste mej upp och gick mot datorn. Jag gick in på spotify , sedan slog jag på musik på lågt volym.
Vi strundade i att fortsätta kolla på filmen och låg nu i sängen och pratade istället. Jag låg med mitt huvud på hans bröstkorg och ritade hjärtan med mitt pekfinger.
- Nicole får jag fråga dej en grej ?
- Ja , vad är det ?
- Vem var den där killen du var på bussen med ?
- Emilio. Caylie har skaffat en pojkvän och det är hans bästa vän.
- Jaha , jag vet att jag kanske inte borde fråga det här men har ni något... På gång om du förstår vad jag menar ?

Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Jag menar , det var ju egentligen inte något på gång mellan oss men vi umgicks ju rätt mycket och han försökte ju till och med kyssa mej för bara några timmar sen så... Jag bestämde mej för att säga som det var. Jag ville inte ljuga för Justin.
- Inte riktigt , men...-
- Inte riktigt ? Vad menar du med det ? sa han och avbröt mej.
- Låt mej prata klart , sa jag och skrattade lite. Det var rätt gulligt när han var avundsjuk.
- Förlåt.
- Vi har inget på gång men om jag ska vara ärlig så umgås vi rätt mycket och han är jättesnäll. Fast jag tror att han gillar mej på ett annat sätt än vad jag gör , idag när han följde mej till dörren efter träningen försökte han kyssa mej...
- Kysste du tillbaka ? frågade han oroligt.
- Nej , jag backade undan och gick in. Jag skulle inte kunna göra så mot dej Justin. Även om vi har gjort slut så älskar jag dej mer än någonting annat och skulle inte kunna tänka mej att påbörja något nytt med en annan person just nu , inte på ett långt tag.
Jag märkte lyckan i hans ögon och hur han andades ut av lättnad. Jag drog mina fingrar genom hans hår och log. Det kändes skönt att vi var vänner igen , även fast jag egentligen ville vara så mycket mer.
- Kan du inte sova här ikväll ? Jag vill sova med dej en sista gång innan du åker...
- Va ? Jo självklart , jag ska bara ringa Alfredo och säga att han inte behöver hämta mej sen.

Han tog upp telefonen ur fickan och ringde samtalet , medans gick jag ner för att säga till mamma att han skulle sova över för kvällen.
- Mamma , går det bra om Justin sover över ? Han åker ju och fortsätter sin tour imorgon...
- Absolut. Har ni löst allt nu eller ?
- Vi är vänner och så men inget mer.
- Okej , godnatt gumman.
- Godnatt. Och mamma en till sak. Tack för att du är så snäll mot honom. Det betyder verkligen mycket för mej.
Hon log och mumlade sedan ett "tack".

---

GLAD ALLA HJÄRTANS DAG BELIEBERS ! ♥

KOMMENTERA VAD NI TYCKTE.

Under andra versen hörde man hur hans röst blev rätt skakig och man såg även att fällde några tårar eftersom att dom zoomade in på hans ansikte i den stora skärmen bakom honom.
Jag satt där och kollade på klippet medans jag grät , sedan vid slutet föll Justin ner på knä och fortsatte sjunga. Varför hände allt det här ? Varför ?!
Jag stängde av datorn och la mej sedan i sängen , jag orkade inte kolla vidare på filmen efter allt det där så jag la mej bara under mitt täcke och grät. Grät så mycket att hela min kudde blev blöt. Hur länge till skulle jag få ha det såhär ? Hela grejen var bara för mycket , allt blev aldelles för jobbigt för mej...

---

Jag låg där och bara grät och grät när min mobil plötsligt ringde. Jag letade efter mobilen som var någonstans under mitt täcke och såg att det var dolt nummer.
- Hallå ? sa jag och snyftade.
- Hej... sa personen i andra ändan lågt.
På en gång hörde jag vem det var... Det var han. Justin.
- Hej , varför ringer du dolt ? frågade jag.
- Jag trodde inte att du skulle svara om du såg att det var jag.
Jag sa ingenting för han hade rätt , jag skulle inte ha svarat om jag hade vetat att det var han. Inte för att jag inte ville prata med honom för det ville jag ju , utom för att jag var så nere. För att jag var så deprimerad och inte ville prata med någon.
- Vad gör du ? frågade han efter några sekunders tystnad.
- Ligger i sängen , du då ? sa jag och försökte låta så normal som vanligt så att han inte hörde att jag grät.
- Jag ligger också i sängen här i bussen. Jag önskar att du var här , det känns tomt utan dej liggandes vid min sida.
Åh så svårt det här skulle vara ! Jag kände hur tårarna rann ännu kraftigare när han sa det där och jag snyftade ännu mer.
- Nicole , gråter du ? frågade han försiktigt.
Jag sa återigen ingenting för jag ville inte ljuga och säga att jag inte gjorde det , men jag tänkte inte neka det heller.
- Förlåt , jag borde inte ha ringt.
- Det är lugnt , jag behövde någon att prata med. Inte för att du kanske är rätt person att prata med i det här läget men det finns ingen som förstår vad jag går igenom just nu.
- Och allt på grund av mej. Ibland känns det som att jag har förstört ditt liv...
- Det har du inte Justin. Mitt liv kanske inte är världens bästa just nu men det är inte förstört.
Han suckade och sedan var vi tysta båda två...
- När åker du till nästa stad ?
- Imorgon vid åtta tiden på kvällen.
- Okej , kan du inte komma hit ?
Snälla säg ja , tänkte jag , snälla säg ja ! Även om jag visste att det skulle bli så mycket svårare när han åkte igen sen så behövde jag ha honom hos mej.
- När då ?
- Nu. På en gång om du kan ?
- Visst , jag kommer på en gång ! sa han ivrigt och jag hörde att han reste sej upp ur sängen.
- Hur länge tror du att det tar innan du är här ? frågade jag lite gladare.
- Max tio minuter , jag lovar.
- Okej då ses vi , hejdå.
Jag la på och sedan reste jag mej upp och gick ner till mamma och pappa som nu satt och kollade på någon actionfilm. Jag märkte hur båda två kolla på mej med oroliga blickar när jag kom in , förmodligen för att mitt ansikte var dränkt i tårar så jag torkade bort dom.
- Gumman vad är det ? frågade mamma och reste sej upp direkt.
- Inget mamma , oroa dej inte. Jag kom bara ner för att säga att Justin kommer hit snart. Är det okej för er ? jag menar... Det börjar ju bli rätt sent.
- Nej självklart inte , han är välkommen hit när han vill.
Jag tvingade fram ett leende och gick sedan upp igen. Innan jag gick till mitt rum gick jag till badrummet , jag kollade mej själv i spegeln och jag måste erkänna att jag såg väldigt hemsk ut. Mina ögon var svullna och röda och det hade fastnat hår vid mina kinder efter att ha legat i sängen och gråtit.
Jag släppte ner håret och satte sedan upp det i en vanlig svans sedan tvättade jag ansiktet för att se lite piggare ut men det hjälpte inte speciellt mycket. Jag såg fortfarande lika hemsk ut.

UNGEFÄR TIO MINUTER SENARE:

Jag satt i min säng och kollade på A Cinderella Story enda från början igen bara för att ha något att göra medans jag väntade när det plötsligt plingade på dörren. Äntligen kom han , det kändes som en hel evighet när jag väntade på honom. Jag längtade efter att få känna hans lukt , känna hans armar runt mej...
Jag reste mej upp ur sängen direkt och gick ner för att öppna men mamma hade hunnit före mej. Dom kramades och hälsade på varandra sedan gick mamma iväg till vardagsrummet igen.
Där stod han igen och såg lika perfekt ut som vanligt. Fast nu såg han mer sårbar ut , mer... Deprimerad.
- Hej... sa jag och kollade på honom.
- Hej igen , sa han och skrattade lite sedan kramade han mej.
Jag kramade tillbaka och andades in hans lukt. Det kändes exakt som vår första kram , pirrigt och mysigt. Han var ju längre och större än mej så det kändes så tryggt när han höll om mej.
- Vem körde dej hit ? frågade jag när vi var på väg upp till mitt rum.
- Alfredo , fina byxor du har förresten.
Jag kollade bak på honom och vi båda skrattade.

JUSTIN'S PERSPEKTIV:

Jag blev väldigt glad när hon frågade om jag ville komma. Jag hade legat i bussen och tänkte på henne ända sen den där pratstunden precis innan hennes träning. Jag trodde inte att jag någonsin skulle få vara nära henne , hålla om henne. Men här var jag , i hennes rum...
Hon såg extremt gullig ut i sina pyjamasbyxor att jag inte kunde låta bli att le som ett fån. Och dom var så himla stora på henne så det gjorde det hela ännu gulligare.
Vi gick in i hennes rum och det kändes som att jag hade varit där för bara några timmar sen. Jag kände mej verkligen som hemma när jag var hos henne.
- Vad är det där för film ? Jag tror jag har sett den.
- A Cinderella Story , det är en av mina favoritfilmer , svarade hon.
- Vi kan se den om du vill , sa jag.
- Visst.
Just nu spelade det faktiskt ingen roll vad vi gjorde. Jag ville bara vara i hennes närhet och att bara ligga i sängen och kolla på film tillsammans var perfekt.
Jag satte mej i sängen och tog av mej min munktröja sedan la jag mej ner , Nicole la sej bredvid mej och vi fokuserade på filmen båda två.
Filmen rullade på och jag var väldigt inne i den , plötsligt hörde jag att hon snyftade. Jag kollade på henne och märkte att hon grät.
- Vad är det ? frågade jag oroligt.
- Den där scenen får mej alltid att gråta. Dom är så fina tillsammans...

---

Förlåt för tråkigt inlägg men klockan är snart halv fem på morgonen och jag är helt tom i huvudet.

KOMMENTERA VAD NI TYCKTE OCH OM NI VILL HA NÄSTA EPISODE !

UPDATE: Det måste vara något fel , SÅ tom i huvudet var jag faktiskt inte att jag kollade fel på tiden. Klockan var 04.22 när jag var klar med inlägget och la upp den :)

- Förlåt, men jag kan inte Emilio... sa jag och kollade ner. Jag måste verkligen gå nu. Tack för att du skjutsade mig hem, sa jag och öppnade dörren och gick sedan in.
Jag ställde mig på tå för att kolla ut genom det lilla fönstret i dörren och jag såg hur han fällde upp stödet på moppen och rullade vidare för att gå hem till sej. När jag vände mig om så stod pappa bakom mig med armarna i kors och kollade på mig med en underlig blick.

---

- Han heter Emilio , och nej. Han är inte min pojkvän.
Jag orkade inte börja diskutera med honom så jag gick upp till mitt rum direkt och stängde dörren. Jag släppte ner min blöta väska på golvet och tog upp mobilen som lyckligviss inte hade blivit så himlans blöt eftersom att jag hade haft den bland mina kläder.  Jag slängde min mobil i sängen och började sedan leta efter några torra kläder jag kunde ta på mej. Jag tog upp ett par rosa pyjamasbyxor med vita pandor på och ett svart linne sedan gick jag till badrummet och bytte om där. När jag hade tagit på mej torra kläder tvättade jag även bort sminket och satte upp håret i en bulle. Jag kände mej riktigt risig men samtidigt kändes det fräsht med torra kläder och inget smink alls. Jag tog upp dom blöta kläderna från golvet och la dom i korgen där jag hade alla smutsiga kläder ,  sedan gick jag ner till köket. Jag öppnade kylskåpet för att se om det fanns något gott att äta men det fanns ingenting. Jag suckade och gick sedan till vardagsrummet där mamma och pappa satt och kollade på något tråkigt program.
- Jag ska se på film så kom inte upp och stör mej , sa jag och med en bestämd ton och gick sedan därifrån innan dom hann säga nånting.
Jag bläddrade genom mina filmer och bestämde sedan mej för att kolla på A Cinderella Story. Hur många gånger har jag sett den där filmen egentligen ? Säkert aldelles för många gånger , fast det var fortfarande en av mina absolut favoriter.
Jag satte skivan i dvd-spelaren och reste mej sedan upp för att släcka taklampan. Jag satte mej i sängen under mitt täcke och rättade till kuddarna , sedan satte jag igång filmen.

Jag höll på att tappa andan när Chad Murray , eller Austin som han hette i filmen , klev ut ur bilen på parkeringen. Det fanns inga ord som kunde beskriva hur snygg han var och liksom den intensiva blicken han alltid hade...

Filmen rullade på och för en liten stund lyckade jag faktiskt sluta tänka på Justin vilket jag tyckte var ett mirakel. Men självklart var mamma tvungen att komma upp och förstöra allt.
Hon öppnade dörren till mitt rum och kom in , med en tidning i handen. Jag anade nästan vad det var hon ville prata om... Hon tände lampan och jag såg i hennes blick att hon på något sätt tyckte synd om mej.
- Gumman , varför har du inte berättat att du och Jus...-
- Gå ut , jag kollar på film , sa jag och avbröt henne.
- Du kan pausa filmen.
- Nej det kan jag inte ! Gå ut nu , jag sa ju att ni inte skulle störa mej !
Jag var nu inte på humör , inte bara för att hon tog upp ämnet Justin utom för att hon kom in utan att knacka när jag tydligt och bestämt hade sagt att dom inte skulle komma upp och störa mej.
Hon suckade och la tidningen hon höll i vid tv:en sedan släckte hon lampan igen och gick ut.
Jag fortsatte kolla på filmen men jag kunde inte fokusera mej på den , det enda jag tänkte på var den där jäkla tidningen. Hade dom skrivit om oss eller ? Jag reste mej från sängen och tog tidningen , sedan satte jag mej i sängen igen. Jag tände min nattlampa och kollade sedan på omslaget. Det var en bild på Justin och under bilden stod det "Bieber i tårar efter bråk med sitt... EX ?" med tjocka stora bokstäver.
Jag tog ett djupt andetag , pausade filmen och började sedan bläddra i tidningen tills jag kom till sidorna där det stod om mej och Justin.

Det var två sidor fyllda med massa text som jag absolut inte orkade läsa. Jag tittade igenom allt text lite snabbt och kom sedan till några rader som verkligen fångade min uppmärksamhet.
"Han är deprimerad hela tiden men han försöker dölja det så gott han kan på konserter , intervjuer och sånt. Tjejen betydde väldigt mycket för honom och det är väldigt svårt för honom att vara ifrån henne eftersom att dom umgicks non-stop under hela sommaren. Efter varje show sitter han antingen i sin buss och bara gråter och vägrar prata med någon eller så sitter han kvar i Arenan och spelar piano eller gitarr. Dock brukar han prata i telefonen med Usher , dom två är väldigt nära och Usher ger honom väldigt goda råd." - Källa , TMZ.

Helvete så känslig jag hade blivit den sista tiden , jag satt nu och grät som jag vet inte vad och önskade att Justin var med mej. Jag önskar att han kunde vara där med mej och liksom bara hålla om mej och aldrig släppa taget...
Jag bytte till nästa sida och till min förvåning så var det två sidor med massa bilder på både honom och mej. Några av bilderna var från när vi var i St. Lucia under två dagar efter incidenten med Ryan. Vi satt där på balkongen och Justin höll i sin gitarr och sjöng för mej medans jag kollade ut mot havet. Jag snyftade och grät. Dom två sista bilderna var från någon av hans konserter för några dagar sedan. Under dom två bilderna stod det "Justin grät under uppträdandet av sin låt That Should Be Me på sin konsert i New York , kan det vara på grund av sitt ex ?"
Jag slängde tidningen åt sidan och satte mej framför datorn , varför gjorde jag allt det här ? Det gjorde ju det hela ännu svårare för mej. Men jag kände att jag liksom var tvungen att se videon. Jag väntade tills datorn var igång och gick sedan in på Youtube och sökte på "Justin Bieber crying during that should be me". Jag tröck på videon som var högst upp och kände hur mitt hjärta började bulta så fort han började sjunga.
Under andra versen hörde man hur hans röst blev rätt skakig och man såg även att fällde några tårar eftersom att dom zoomade in på hans ansikte i den stora skärmen bakom honom.
Jag satt där och kollade på klippet medans jag grät , sedan vid slutet föll Justin ner på knä och fortsatte sjunga. Varför hände allt det här ? Varför ?!
Jag stängde av datorn och la mej sedan i sängen , jag orkade inte kolla vidare på filmen efter allt det där så jag la mej bara under mitt täcke och grät. Grät så mycket att hela min kudde blev blöt. Hur länge till skulle jag få ha det såhär ? Hela grejen var bara för mycket , allt blev aldelles för jobbigt för mej...

---

VAD TROR NI ATT NICOLE KOMMER ATT GÖRA ? TROR NI ATT HON KOMMER ATT TA TILLBAKA JUSTIN ?

KOMMENTERA FÖR NÄSTA EPISODE ! ♥

- Du älskar verkligen henne va ? frågade han lågt.
- Om du bara visste... Det gör så ont att veta att hon inte är min längre...
- Kom , det kommer bara att bli svårare att åka sen om vi inte går nu.
Jag fällde en liten tår men torkade den snabbt sen gick vi ut därifrån...

---

Vi skulle lämna Nashville tidigt imorgonbitti och åka vidare på turnén. Vi gick mot busshållplatsen och bussen kom bara efter ett par minuter, vilket kändes som en evighet eftersom Alfredo och jag satt bara på bänken helt tysta.
Vi gick på bussen och betalade och denna gången satte vi oss längst bak och det blev pinsamt tyst tillslut mellan oss. Jag satt bara och lutade mig mot den kalla glasrutan och Alfredo höll på med sin mobil.

När vi kom hem så var klockan rätt sent, vi packade våra saker så vi slapp göra det imorgon innan vi skulle dra vidare på turnén. Jag, mamma, Scooter och crewet satte oss framför en film och sedan somnade jag av utmattning. Det hade vart en lång dag idag.

NICOLES PERSPEKTIV:

Den här träningen hade inte vart som alla andra, det var mycket känslor inblandat och jag fick så ont i magen efter Justin hade gått så jag knappt kunde röra mig. Jag ville bara gå hem..
Men jag fortsatte med träningen så bra jag kunde och dom andra hade iallafall kul som alltid.
Efter träningen gick vi in i omklädningsrummet och bytte om. När jag var klar så kollade jag på min mobil och jag hade fått ett sms av Emilio.

"Jag står här utanför nu, det är bara att komma ut när du är klar :)"

Vi hade nämligen bestämt att han skulle komma och hämta mig på moppen efter träningen och skjutsa mig hem sedan. Jag satte på mig skorna och sa hejdå till tjejerna och gick ut.
När jag öppnade dörren så kom det en kall vindpust och jag kände att temperaturen hade sjunkit rätt mycket sen innan träningen och det skulle säkert börja regna senare ikväll.
Jag gick ned till perkeringen och där stod han och höll i den hjälmen som jag skulle ha.
- Hej, sa han och kramade mig hårt och gav sedan hjälmen till mig. Sätt på dig den så åker vi, det börjar bli lite kallt och stå här.
Jag hoppade upp bakom honom och höll om honom sedan han körde iväg. Jag kände några vattenstänk piska mot ansiktet men jag tänkte inte mer på det tills moppen började hoppa till lite och sedan började den gå lite saktare.
- Crap! hörde jag han säga.
- Vad är det?
- Bensinen är slut! sa han och svor lite för sig själv.
Jag var tvungen att hoppa av så vi fick gå hem till mig. Det var i alla fall inte så långt kvar men det var nog jobbigare för honom som fick gå och släpa på en moppe med soppatorsk.
Efter några minuter kände jag en regndroppe på min kind. Jag torkade bort den och kollade upp mot himlen då jag kände det började regna mer och mer och tillslut gick vi där, sida vid sida i ös regnet. 
- Du huttrar ju, fryser du? frågade han och kollade på mig. 
- Ja men det är lugnt, vi är ju snart framme. 
Han stannade till och parkerade moppen och tog av sig jackan och svepte den om mig. 
- Varsågod, du fryser ju jättemycket. 
- Tack, sa jag och log lite generat mot honom. 

När vi kom fram till mitt hus ställde han moppen vid trottoaren och följde med mig fram till ytterdörren.
- Här, tack för lånet, sa jag och gav tillbaks jackan och kramade honom.  
Jag kollade upp på honom och han ner på mig och han kom bara några centimeter ifrån mig tills jag förstod vad vi höll på med. 
- Förlåt, men jag kan inte Emilio... sa jag och kollade ner. Jag måste verkligen gå nu. Tack för att du skjutsade mig hem, sa jag och öppnade dörren och gick sedan in.
Jag ställde mig på tå för att kolla ut genom det lilla fönstret i dörren och jag såg hur han fällde upp stödet på moppen och rullade vidare för att gå hem till sej. När jag vände mig om så stod pappa bakom mig med armarna i kors och kollade på mig med en underlig blick.

- Nå, vem är den här killen nu då?

---

KOMMENTERA VAD NI TYCKER OCH GLÖM INTE ATT FÖLJA MED BLOGLOVIN! :))

Jag gick snabbt fram till henne och sträckte fram handen för att hjälpa henne upp. När jag drog henne upp så gick hon ifrån men jag stoppade henne och tog tag i hennes arm. 
- Nicole.. Gör det inte sämre än vad det redan är, sa jag och drog henne tätt intill mig. 
- Snälla sluta.... 
Hon kollade upp mot mig med tårar i ögonen, men jag kunde inte låta bli henne så jag lät mitt ansikte närma sig hennes och våra läppar möttes i en kyss och hon hindrade det inte...

---

Jag kände hur det pirrade helt galet i hela mej. Jag hade verkligen saknat hennes läppar , hennes kyssar. Dom gav mej alltid en sån underlig känsla. En bra underlig en. Jag kände att hon var på väg att avsluta kyssen och backa undan men jag tog tag om hennes ansikte med mina händer och kysste henne ännu mer. Våra läppar snuddade vid varandra några gånger och sedan började våra tungor leka med varandra rätt sakta.
Jag släppte taget om henne och vi stod där och kollade varandra i ögonen och sa ingenting.
- Älskling snälla... Jag kan inte ha det såhär , snälla förlåt mej.
- Jag är inte din älskling Justin. Och det är inte mitt fel att det är som det är men även om det hade varit det så hade det varit bäst såhär , jag skulle ändå bara förstöra din karriär...
- Förstår du inte hur svårt det här är för mej ? sa jag. Det enda jag tänker på är dej , varenda sekund är som tortyr... Tankarna bara snurrar runt i mitt huvud och ibland har jag bara lust att ge upp allt och försöka fixa tillbaka allt till hur det var innan. Då det var du och jag , då vi hade det som bäst och aldrig behövde oroa oss om att det skulle ta lust nån dag...
- Sluta... sa hon medans några tårar rann nerför hennes kinder.
Jag såg verkligen hur svårt det här var för henne och det gjorde ont i mej att veta att allt var mitt fel , mitt jävla fel. Ibland önskar jag att jag helt enkelt bara var Justin och kunde stanna med henne för alltid. Att jag inte behövde åka iväg på massa konserter och lämna personen jag mest älskade.
- Du måste förlåta mej Nicole. Jag vet att du inte vill ha det såhär.
Jag hade gråten i halsen och var på väg att ge upp om att hålla tillbaka tårarna , men jag kämpade. Jag ville inte att hon skulle se hur ont det gjorde.
- Tror du att du är den enda som lider just nu ? Tror du det ? Du har ingen aning om hur jävla svårt det är för mej ! Tjejer frågar mej om dej hela tiden och mina två bästa kompisar har sina rum täckta med bilder på dej. Vart jag än går så påminner allt om dej ! Ända sen du lämnade mej har jag varit nära på att ge upp allt och bara försvinna någonstans där ingen vet vem jag är eller känner igen mej som Justin Bieber's ex. Varje natt Justin , varje natt gråter jag mej själv till sömns. Inte på grund av att det tog slut utom på grund av att jag var så dum och faktiskt föll för dej. Jag lurade mej själv att det skulle funka perfekt men nej , jag borde ha vetat att du är för upptagen för a...-
- Det funkade perfekt ! Det var perfekt ! sa jag och avbröt henne.
Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna nå mer , dom försade nerför mina kinder och jag fick knappt ur mej ett ord men jag tvingade mej själv.
- Exakt , det var perfekt. Men det är det inte längre. För det vi hade finns inte kvar , det vi hade är borta...
När hon sa dom sista orden kände jag hur ont det gjorde i mej. Även fast jag redan visste att det var slut så hade jag inte riktigt tänkt att det här var slutet...
- Snälla säg inte så... Det här kan inte vara slutet Nicole. Det vi hade kan fortfarande komma tillbaka , bara du ger mej en andra chans...
Jag snyftade och grät så mycket att jag inte fick ur mej orden tillräckligt noga för att hon skulle förstå , men det gjorde hon ändå. Även om hon inte tittade mej rakt i ögonen utom tittade ner på sina små fötter och lät tårarna rinna så visste jag att hon stod och lyssnade noga på varenda ord jag sa.
Jag gick närmare henne sakta i hopp om att hon inte skulle backa och la mina armar runt henne. Jag höll om henne hårt och ville verkligen aldrig släppa taget. Det kändes tryggt och fridfullt att vara i hennes närhet , speciellt efter allt det här.
Lyckligtvis så la hon sina armar runt mej efter en liten stund. Det kändes ännu bättre. Hon grät mot min bröstkorg och snyftade. Mina tårar slutade inte rinna utom dom blev bara fler och fler varje sekund. Tänk om hon inte förlät mej ? Tänk om det här verkligen var slutet...
Jag pussade henne på huvudet och höll henne hårdare mot mej. Hon var så nära att jag kände hennes hjärtslag...
Vi stod där och sa inget , bara grät och höll om varandra.

Plötsligt kommer det en tjej och avbryter hela grejen.
- Träningen har bö... Oj förlåt störde jag ? sa hon och backade tillbaka.
Nicole släppte mej direkt och torkade bort tårarna och maskaran som hade runnit.
- Nej det gjorde du inte , jag kommer in snart.
Hon gick iväg och in till hallen där dom tränade och sedan var det endast jag och Nicole igen.
- Vi ses Justin , lycka till med resten av konserterna , sa hon och ställde sej på tår för att pussa mej på kinden sedan plockade hon upp sin väska och skulle precis gå.
- Nej vänta. Gå inte , vi har inte pratat klart än... Jag vill reda ut det här.
- Vad mer finns det att prata om ? Vi kan vara vänner , det kommer inte att funka annars.
Sedan gick hon iväg. Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra... Jag vågade inte springa efter henne och försöka få tillbaka det vi hade för då hade hon förmodligen bara blivit irriterad och allt hade blivit ännu värre. Det fanns väl inget att göra antar jag , hon menade verkligen det hon sa...
Jag torkade tårarna och gick sen och ställde mej utanför glasdörren till hallen där hon tränade. Hon och resterande laget stretchade och jag kunde se att hon verkligen inte ville vara där.
Alfredo kom och ställde sej bredvid mej och kollade mot Nicole.
- Du älskar verkligen henne va ? frågade han lågt.
- Om du bara visste... Det gör så ont att veta att hon inte är min längre...
- Kom , det kommer bara att bli svårare att åka sen om vi inte går nu.
Jag fällde en liten tår men torkade den snabbt sen gick vi ut därifrån...

---

VAD TYCKTE NI ? TYCKTE NI ATT DET VAR RÄTT AV NICOLE ATT SÄGA ATT DOM ENDAST SKULLE VARA VÄNNER ?

KOMMENTERA FÖR FLERA EPISODER !

Jag satte på mig hjälmen och hoppade upp bakom honom på moppen och jag såg att Caylie och Taylor satt och kollade på oss genom fönstret från cafét.
Vi åkte till lekparken där vi var första gången. Vi satte oss gungorna och pratade lite och hade det jätte kul.
Han var helt klart min bästa kill kompis!!

---

Dagarna gick och jag träffade Emilio efter skolan varje dag och vi hittade på nya saker varje gång. Vi har vart vid sjön och han slängde i mig, vi bakade hemma hos mig och hade mjölkrig och massor av annat. Vi har verkligen jätte kul, fast ingen slår Justin..

TORSDAG/ JUSTINS PERSPEKTIV:

Nu har jag vart i Florida, vi är påväg till flygplatsen för att åka till Nashville.
Vi checkade in våra väskor och sedan hoppade vi på planet och jag somnade direkt, flyga var det värsta jag visste. Det var så otroligt tråkigt så jag somnade direkt om jag inte hade Nicole med, men henne var allt kul.

Kenny väckte mig när vi hade landat och det var dags att gå av planet och om några timmar skulle jag uppträda i Nashville's stora arena.
Några killar hade redan satt upp allt så när vi kommer dit så är allt klart, då är det bara min tur att öva.
I bilen påväg till arenan så kollade jag på min mobil, jag hade visst fått ett par sms under flygresan som jag hade glömt titta på.
2 stycken från Selena, 1 från den tjejen jag fick numret av i New York och sedan 1 från Chaz.
Jag kollade på dom, men jag orkade inte svara utan jag klickade upp Caylie och skrev till henne.

"Hej, kommer du till konsertern ikväll? Kram Justin"

Jag la ned mobilen och kollade ut på utsikten. Jag hade glömt bort hur fint det var här, speciellt på kvällen.
Innan jag märkte orden av det kände jag att mobilen vibrerade i fickan och jag tog upp den.

"självklart! =)"

Jag log för mig själv, tänk om Nicole också skulle komma? Jag kanske äntligen hade tid att prata med henne mellan 4 ögon!
Bilen stannade och jag gick ut och in i arenan och Scooter och Ryan Good kom imot mig.
- Tjenare Justin, det är bara upp på scen nu och öva. Konserten är om 2 timmar! sa Ryan och jag gjorde som han sa och hoppade upp på scen och tog micken.

NICOLES PERSPEVTIV:

Jag hade vart med Emilio hela dagen efter skolan och det var snart dags att gå hem för att jag skulle ha myskväll med familjen och jag skulle gå och lägga mig rätt tidigt för att jag hade cheerleading träning imorgon. Fast han skulle följa med mig och kolla sa han.

Jag gick in och satte mig vid datorn och kollade facebook lite fort och då skriver Taylor i chatten.

"Sitter hos Caylie, är du säker på att du inte ska med på konserten?"

"Japp, helt säker. Gå ni :)" svarade jag och sedan loggade jag ut innan hon började tjata.

Jag gick ner och satte mig vid tv;n. Det var Ellen show och när hon började prata om Justin så zappade jag över till en annan kanal och det var nån film.
Den var rätt tråkig så jag somnade och sedan vaknade jag av att mamma puttade lite lätt på mig.
- Gumman, vakna det kanske inte är så bra att du sover nu. Då kanske du inte kan somna ikväll.

Jag kollade på klockan och såg att Justins konsert redan var slut och han hade antagligen Meet&Greet nu, som Caylie och Taylor skulle gå på.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Detta var en av dom bästa konserter jag har gjort, allt gick bra. Jag glömde inte bort texten en enda gång och jag hade riktigt kul och publiken var verkligen bäst. Och jag såg Caylie och Taylor längst fram på soundchecket!

Efter en stund på Meet&Greet'n så såg jag dom.
- Vänta, sa jag till tjejen längst fram i kön som väntade att få en autograf.
Hon kollade på mig och log lite. Jag sprang fram till tjejerna.
- Hej! sa dom och kramade mig.
- Hej! Är inte Nicole här?
- Nej hon ville inte följa med, hon har fullt upp med Emi-...
- Emilie, sa Caylie och avbröt Taylor med en klapp i ryggen.
- Ah.. Aha, sa jag och kollade på dom och gick tillbaks till platsen där fansen var.
- Vi syns Justin!
- Ja det gör vi, sa jag och vinkade till dom och sedan började skriva autografer igen. Men tankarna snurrade om nånting helt annat.. Nicole.

NÄSTA DAG:

Sista dagen i Nashville och vädret var jätte fint. Jag och Alfredo bestämde oss för att gå runt i staden lite. Jag gjorde mig i ordning och sedan tog min mobil och satte mig i soffan för att han skulle göra sig klar.
- Skynda dig!
- Jaja, ropade han ifrån badrummet.
Vi bestämde oss för att först gå på stan lite och sedan spela en omgång basket i den stora sporthallen som var en bit bort. 
Dagen var verkligen kul och jag hade inte tänkt så mycket på Nicole, fast några gånger förståss. 

Vi bestämde oss för att gå på en buss för att vi inte orkade gå till hotellet igen. Alfredo gick först och vi satte oss lite längre bak för där var det mindre folk.. Det var en gammal dam, en tjej och en kille och sedan några killar som satt längst bak och fjantade sig med tändare vilket jag störde mig på. 
Jag satt och visade nån video på mobilen då jag kände att någon kollade på mig. Jag kollade runt på mig och sedan kollade jag åt sidan och då såg jag att tjejen som satt med killen kollade på mig. Men när jag kollade på henne kollade hon bort direkt. Men då såg jag det.. 
- Nicole!?!? sa jag häpet och kollade på henne. 
Hon kollade tillbaks, jag såg att hon tyckte det var jobbigt men precis när jag skulle resa mig och gå till hon och den där killen så kollar hon på honom. 
- Vi ska gå av nu... sa hon och dom reste sig upp och hon tog hans hand och gick ut.. 

Jag kollade på dom medans bussen körde iväg.. Fan. 
Jag såg att hon skulle till träningen för hon hade träningskläder på sig och håret uppsatt. Vi hoppade av nästa hållplats och sedan sprang till gympasalen som träning var i. 
När vi kom in där så hörde vi tjejröster och förstod direkt att hon var där. Vi gick in och jag såg att den där killen var borta och sedan sökte min blick upp Nicole. 
Det gick fram några tjejer till henne och sedan vände hon sig om mot oss och kollade, jag förstod direkt att dom hade sagt nånting om mig och sedan gick hon snabbt ut i omklädningsrummen. 

- Vänta jag kommer strax, sa jag till Alfredo. 
- Visst, sa han och klappade mig på axeln. 
Jag sprang ut mot omklädningsrummen och där var det en lång korridor och jag såg henne några meter bort, jag tror inte hon hade sett mig men hon lutade sig mot väggen och gled sakta ner med huvudet i händerna. 
Jag tog ett till steg och golvet knakade lite och hon kollade upp. 
- Justin låt mig va! 
- Nej jag kan inte, jag kan inte bara låta dig gå sådär.
Jag gick snabbt fram till henne och sträckte fram handen för att hjälpa henne upp. När jag drog henne upp så gick hon ifrån men jag stoppade henne och tog tag i hennes arm. 
- Nicole.. Gör det inte sämre än vad det redan är, sa jag och drog henne tätt intill mig. 
- Snälla sluta.... 
Hon kollade upp mot mig med tårar i ögonen, men jag kunde inte låta bli henne så jag lät mitt ansikte närma sig hennes och våra läppar möttes i en kyss och hon hindrade det inte...

---

Oj mega lång episode! Men KOMMENTERA NU SÅ FÅR NI MERA! :)

Visst har det blivit awesome uppdatering just nu? Och det blir bättre ju mer ni kommenterar! Nånting måste man ju göra när man har halsfluss och är hemma från skolan och är uttråkad ;)
 

- Så vad hände mellan dig och Emilio då? sa Caylie.
- Men ge dig! Ingenting, fast han skulle på träning så vi ska träffas imorgon också.

---

NÄSTA DAG:

Äntligen var det lördag, jag kunde ligga kvar i sängen hur länge som helst utan att bry mig om skolan. 
Fast jag skulle ju träffa Emilio klockan 13.00 så det var ju inte sant.. Så jag var tvungen att gå upp nu för vi skulle träffas vid bron om en timma. 
Jag gick upp och gjorde mig i ordning och sedan tog jag ett äpple och gick mot bron. Det var så himla skönt väder ute så jag hade bara shorts och ett linne. 

När jag kom fram stod han redan där och hängde på broräcket.
- Hej, sa han och log och gick fram och kramade mig.
- Hej!
Vi satte oss ned och pratade lite och sedan kom vi in på "Justin-ämnet" igen. Fast det var faktiskt skönt och kunna prata med nån annan än bara tjejerna. Och han brydde sig verkligen. Det kändes som vi hade känt varandra hur länge som helst men på måndag är det bara en vecka, lite konstigt men han var ju jätte snäll.
- Du vet att Justin kommer hit nästa Torsdag va? sa han sedan.
- Va!? Nej..
- Japp, det är i tidningen.
- Fan, Caylie och Taylor kommer ju vilja gå med mig.. Vill du vara då?
- Visst om du vill, sa han och log. Han tog en sten och kastade ner i ån som forsade nedanför oss.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Nu hade jag haft konserten i New York, dom fansen är alltid lika grymma för varje konsert jag har haft där och sen har jag haft en konsert i Texas.
I helgen kommer jag bara ta det lugnt och jobba med lite musik. Sedan på måndag igen så åker vi mot Orlando, Florida och sedan på torsdag var det Nashville som gällde.
Jag ville inte åka dit egentligen, men jag ville hitta henne igen för vi måste prata.
Jag passade på att smsa henne nu medans jag hade tid. Jag hade smsat henne varje dag men inte fått något svar tillbaks men det var en vecka sedan hon lämnde mig.

"Jag saknar dig, kommer till Nashville på torsdag, vill du prata?"

Det tog bara ett par sekunder tills jag fick ett sms. Det var från henne!
Det pirrade i magen när jag öppnade smset och sedan läste jag..

"Sluta smsa mig, jag har ju sagt att jag inte vill ha något med dig och göra."

NICOLES PERSPEKTIV:

Jag kände mig taskig när jag skickade smset men det var ju sant, jag var sur på honom men jag älskade honom fortfarande lika mycket.
Efter en lång dag med Emilio som bestod av mycket skratt ohså så var det dags att gå hem för det var middagsdags och han skulle vara med Tyler och någraandra för dom skulle se på hokeymatch.

Vi bestämde oss för att vi skulle träffas på måndag också, för i morgon kunde jag inte för då började mina cheerleading träningar igen.

MÅNDAG:

Jag vaknade av alarmet som ringde och jag gick upp och duschade.
Jag tog fram ett par jeans shorts och en randig tröja och sedan fixade håret och sminkade mig.
Jag smsade Caylie och sa att jag skulle gå till henne när jag hade ätit frukost som vi alltid gör och sen var det dags för skolan igen. Andra veckan.

Jag gick hem till Caylie och öppnade dörren utan att knacka och gick upp till hennes rum där hon satt och sminkade sig.
Jag satte mig på henne säng och tog ett djups andetag.
- Så.. Ska du på Justins konsert på torsdag?
- Ja jag tror det, eller är det okej för dig? frågade hon och kollade på mig genom spegeln.
- Ja självklart, jag bryr mig inte, sa jag och log lite osäkert och precis då kommer Taylor in.
- Ska du gå? frågade jag sedan och kollade på henne.
- Va? Gå vart?
- Ja på Justins konsert på torsdag?
- Jaha, ja jag tror jag ska gå.. Eller skulle vi det Caylie? frågade Taylor och kollade på henne.
- Ja.

EFTER SKOLAN:

Vi gick till cafét som vanligt och där kom Emilio och hämtade mig, som vanligt.
Fast denna gången kom han på hans moppe.
- Hejdå tjejer! sa jag och kramade dom och gick ut och där stod han med hjälmen i handen.
- Sätt på dig den så åker vi, sa han och log och sträckte fram en stor svart hjälm till mig.
- Jaaaha... Vart ska vi då?
- Det får du se.
Jag satte på mig hjälmen och hoppade upp bakom honom på moppen och jag såg att Caylie och Taylor satt och kollade på oss genom fönstret från cafét.
Vi åkte till lekparken där vi var första gången. Vi satte oss gungorna och pratade lite och hade det jätte kul.
Han var helt klart min bästa kill kompis!!

---

KOMMENTERA!

Förlåt för att det är så mycket "hopp" genom tiden just nu, men det finns inte så mycket man kan skriva ^^

- Nå säg nu vad du tyckte om honom? frågade hon glatt.
- Vem? Emilio? Jo han var väl söt.. Men jag vill inte vara något mer än kompis med honom i alla fall, sa jag och skrattade lite lätt..

---

FEM DAGAR SENARE:

Nu har jag gått en hel vecka i skolan och det är äntligen fredag!
Nu när alla vet att jag och Justin inte är tillsammans längre så frågar dom inte lika mycket längre, till och med Jenna och Alexandra har hållt sig undan dom här dagarna.

Jag, Caylie och Taylor gick från matsalen och pratade lite om allt möjligt. Vi hade vart varje dag sen skolan började och vi skulle antagligen vara idag med. Vi skulle gå till cafét igen.
Vi satte oss vid en bänk ute och njöt av solen och helt pltsligt fick jag ett sms.

"Hej gumman, jag saknar dig. Det var längesedan vi träffades ♥ -Caitlin"

Jag svarade lite fort och la sedan ner mobilen.
- Vem var det? frågade Taylor.
- Caitlin.
- Aha, vad ville hon egentligen? Är ni också ovänner?
- Nej jag är kompis med alla förutom Justin.. sa jag och suckade lite tyst.

Efter ett tag när vi satt där på bänken hade jag fått ett par sms av Caitlin så helt plötsligt fick jag sms av Emilio.

"Hej vad gör du? =)"

Jag log lite för mig själv och svarade på hans sms och frågade vad han gjorde också.
Efter ett tag när vi hade smsat ett tag så kollar Caylie på mig.
- Vem smsar du med nu då? Fortfarande Caitlin? Vad vill hon egentligen!?
Caylie gillade verkligen inte Caitlin, hon hade aldrig gjort heller för att det var Justins ex och hon tyckte att hon "stal" uppmärksamhet av honom.
- Nej jag smsar inte med henne längre, nu är det Emilio.
När jag sa det så sken hon upp som en sol.
- Uuuhhhh , skrek hon och skrattade lite.
- Va? Vem är han? frågade Taylor.
- Emilio är Taylors bästa kompis. Jag och Nicole var med dom i måndags.

Jag fick ett sms till av honom,

"Vad ska du göra idag då?"

"Jag ska vara med Caylie och Taylor. Du då?"

- "Nej ingenting, har du lust att träffas ett tag? Jag antar att ni ska till cafét så jag kan väl komma dit och hämta dig?"

När han frågade pirrade det lite i magen, fast jag var nog bara nervös eftersom jag aldrig hade vart med honom själv men nångång måste ju vara den första!
- Jag ska vara med honom idag, så han kommer och hämtar mig på cafét när vi är klara där, sa jag och kollade på dom.
Jag tror inte det gjorde något för dom, speciellt inte för Caylie som ville att det skulle bli mer mellan oss än vänskap.
- Visst!

PÅ CAFÈT EFTER SKOLAN:

Jag beställde ingenting eftersom jag glömde mina pengar hemma men Caylie och Taylor beställde varsin bulle.
- När kommer han och hämtar dig? frågade Caylie och flinade åt mig.
- Sluta haha! Han kommer väl om 10 minuter kanske? Han slutade skolan för ett litet tag sedan ju.

Han gick inte på våran skola. Han gick på nån annan i Nashville som hade en annan inriktning och han var ju 2 år äldre än mig.
Efter ungefär en kvart så öppnas dörren till cafét och han kommer inte.
Jag kan faktiskt erkänna att han var väldigt söt då för det såg ut som en film när han kom in och tog av sig sina solglasögon och log lite snett.
Jag sa hejdå till tjejerna och gick och mötte honom vid dörren.
- Hej , sa jag och kramade honom och kollade tillbaks på Caylie och Taylor och självklart satt dom och glodde på oss. Jag kunde knappt hålla mig för skratt så jag lipade åt dom och sedan gick vi ut.
- Vad vill du göra? frågade han.
- Hmm.. Jag vet inte, kan vi inte sätta oss på bron vid ån?
- Visst, sa han och log och vi började gå dit.
Efter några minuter tog jag av mig skinnjackan och suckade högt.
- Gud vad varmt det är!!
- Jag kan ta den åt dig, sa han och tog jackan och slängde den över axeln.

När vi kom fram sätte vi oss på bron och kallpratade lite och efter ett långt samtalsämne om typ ingenting så frågade han vem jag hade vart tillsammans med innan. Alltså vem Justin.
- Det var Justin Bieber..
- Oj.. Jaha, när jag sa det vart han helt häpen. Jag tror inte han visste att det var Bieber jag hade vart tillsammans med.
- Japp .. Det är stort faktiskt men jag bryr mig inte längre.
- Okej, men varför tog det slut mellan er då?

Jag berättade samma sak som jag sa till Caylie och han förstod verkligen vad jag pratade om och efter det vad han tvungen att gå för han hade fotbollsträning men vi bestämde oss för att träffas imorgon också..

Jag gick tillbaks till cafét där Caylie och Taylor satt kvar.
- Kom! sa jag till dom och dom följde efter.
- Vad ska vi göra?
- Följ bara med, sa jag och log och vi gick till en sjö.
- Försten i! skrek jag och alla tre tog av sig sina kläder så fort som möjligt och hoppade i.
- Hahahaha jag vann! skrek Taylor och log.
- Så vad hände mellan dig och Emilio då? sa Caylie.
- Men ge dig! Ingenting, fast han skulle på träning så vi ska träffas imorgon också.

---

KOMMENTERA SÅ FÅR NI MER EPISODER!

Efter varje låt jag uppträdde igår sprang jag backstage och kollade på min mobil för att se om jag hadde fått sms, och i nästan varje låt jag sjöng fick mig och tänka på henne. Det kändes så tomt att vara utan henne nu, men jag fick helt enkelt försöka släppa henne. Hon ville ju ändå inte ha något med mig och göra..

---

Jag låg i bussen mot flygplatsen i Kalifornien för idag skulle vi mot New York, efter det Texas, Orlando, Florida och sedan Nashville.. Undra om hon kommer vara där?
Om 1 vecka och 4 dagar så är jag i samma stad som henne igen. Men bara för ungefär ett dygn.

NICOLES PERSPEKTIV:

Jag satt där på bron med Caylie och jag skulle förklara hur det tog slut mellan mig och Justin. Men ju mer jag tänkte på det ju mer tårar kom det. Jag saknade honom men jag ville inte se honom, aldrig. Varför är det så för..?
- Justin och jag har haft en otrolig sommar! Vi har varit överallt och vi har gjort saker jag inte ens gjort med er och ni är mina bästa vänner. Men i början av sommaren när vi var i Bahamas så började han smsa med Jasmine och då började vi bråka, och när vi var i Atlanta så var vi med Chaz, Ryan och Caitlin. När dom skulle hem krockade dom med bilen och skadade sig så dom åkte in på sjukhuset i Atlanta så Justin och jag kom dit och då kysstes jag och Ryan och Justin blev helt galen och slog honom...
När jag sa det så tappade Caylie hakan totalt.
- Oj... sa hon. Aja fortsätt!
- Ja, och sen nu i slutet. Vi hade haft en helg helt för oss själv på St. Lucia. Det var det mest underbara jag har varit med om. Han tog till och med mig ut på röda mattan till nån kändisgala och det var dom bilderna Alexandra hade på omslaget på nån tidning. Men när vi kom hem så ringde Scooter och sa att Justin skulle på turné igen, och den skulle vara längre än den förra han hade och det var då allt gick snett. Vi började bråka och sedan frågade jag om det var slut för han verkade så konstig och då sa han nånting i stil med "Ja... Jag tror det" och det var då jag åkte hem. Vi bokade ett flyg direkt och sedan när vi skulle säga hejdå på flygplatsen så sa jag att jag inte ville ha nånting med honom att göra och att han inte skulle ta kontakt med mig på något sätt över huvudtaget.

Efter nån timma när vi hade suttit på bron så bestämde vi oss för att gå till ett fik som var lite längre ner i city.
När vi väl var framme så beställde jag en kopp varm choklad och Caylie beställde en bulle. Sedan satt vi där och pratade lite om Justin och lite om annat också såsom vad hon hade gjort under sommarlovet.

Efter ett tag när vi hade suttit där och jag hade blivit på lite bättre humör kom det in två killar på caféet. Dom kom närmare och närmare oss och jag undrade om jag verkligen var på väg till oss eller om jag bara inbillade mej det.
- Hej älskling, sa den ena killen och kollade på Caylie , sedan slog dom sig ned bredvid oss.
- Nicole, det här är min pojkvän, sa hon och log mot mig. Vi blev tillsammans för kanske nån månad sedan.
- Va ?! Nej men gud vad har jag missat , grattis !
- Hej, sa han och sträckte fram handen och hälsade. Tyler.
- Nicole, sa jag och log.
Och medans jag var i farten så hälsade jag på den andra killen som satt bredvid, han hette Emilio.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Efter några timmars flygning var vi äntligen framme i New York och vi checkade in på hotellet. Självklart samma hotell som förra gången när jag och Nicole träffades men det var det ända valet.
Efter det ville jag bara dra ut och chilla med några av dansarna från crewet så vi gick ut och gick i lite affärer och vi köpte kläder och så vidare. Det var skönt att komma ut med killarna nu, jag hade ju inte träffat dom på hela sommaren. Och det som var skönt var att jag inte tänkte på henne en ända gång vi var i city. Jag kollade bara på andra tjejer som passerade oss på gatan och jag fick till och med ett nummer av en söt tjej.
- Nu har du ju en annan tjej du kan flirta med! sa Alfredo och skrattade lite.
- Haha nej tror inte det. Visst hon var söt men hon var inte min typ , sa jag och knuffade lite på honom.

NICOLES PERSPEKTIV:

Vi fyra gick till en lekpark när vi hade vart på caféet tills jag hade druckit upp min choklad och Caylie hade ätit upp sin bulle.
Caylie sprang till en gunga och började gunga och jag satte mig på den andra.
Tyler började putta på Caylies gunga och Emilio satte sig på ett räcke nån meter ifrån oss. Han var lite blyg av sig, men det blev mycket bättre med tiden!
Efter ett litet tag när vi bara pratade om allt möjligt så blev Caylie helt till sig.
- Vad är det? frågade jag.
- JAG VET... DU OCH EMILIO KAN BLI TILLSAMMANS!
- Hahah lägg av. Inte för att vara taskig mot honom men jag vill inte vara tillsammans med någon just nu med tanke på att mitt och Justins förhållade precis tog slut... Kan du inte fatta det?
- Jo just det. Förlåt.

Jag fattade inte riktigt vad hon tänkte med när hon sa det men när dom skulle gå fick jag en kram av dom och sedan kom Emilio fram till mig.
- Eh... Du kan jag få ditt nummer? Skulle vara schysst om vi kunde hänga nån gång? frågade han och småskattade lite för att han var generad.
- Jo visst, sa jag och kollade på honom. Våra blickar möttes men jag vet inte vad som flög i mig så jag tog i hans mobil fort , slog in mitt nummer och sparade det sedan gav jag tillbaka den. Dom försvann och sedan var det bara jag och Caylie kvar.
- Nå säg nu vad du tyckte om honom? frågade hon glatt.
- Vem? Emilio? Jo han var väl söt.. Men jag vill inte vara något mer än kompis med honom i alla fall, sa jag och skrattade lite lätt..

---

KOMMENTERA! :)

Jag log till svars och sedan gick vi upp. När vi kom in märkte jag hur hon kollade på väggarna och sedan på mej. Jag kollade ner på golvet och hon märkte nog hur svårt det var för mej att vara där...

---

Efter ett tag när Caylie hade gjort sig helt klar så var vi tvunga att gå för annars skulle vi komma försent till skolan.
När vi kom fram så kändes det pirrigt men ändå så himla tråkigt och jag hoppas verkligen att ingen skulle tjata om mig och Justin nu direkt..
Vi gick i korridoren till våra skåp och ingen kom fram men dom flesta hade redan gått till lektionen så det var lugnt än så länge iallafall.
Vi skulle inte gå så långt idag, typ till lunch nån gång för att vi skulle bara ha upprop och sedan skulle vi göra lite andra saker.

Efter en lektion på en timma så var det äntligen en rast så vi skulle kunna prata med alla kompisar i andra klasser om vad vi gjort under sommaren.
När vi kom ut i korridoren kom Jenna och Alexandra springandes mot mig. Dom 2 största beliebersarna i hela skolan om man räknade bort Taylor och Caylie.
- Hej Nicole! skrek Jenna när vi dom kom imot mig.
- Öh hej? sa jag tillbaks fundersamt.
Dom typ hatade mig förut men dom blev snällare och snällare när dom fick veta att jag och Justin blev tillsammans. Alexandra hade till och med smsat mig några gånger under sommaren och frågat om vi skulle hitta på något. Men självklart ignorerade jag henne totalt, för helt ärligt så vill jag inte ha något med dom och göra.
- Jag smsade dig i somras, men du svarade aldrig. Har du bytt nummer? frågade Alexandra när dom hade kommit fram.
- Nej din dumbom, hon har haft fullt upp med Justin du vet, sa Caylie till mitt försvar.
- Okej, sa hon och små skrattade lite. Jag har dig och Justin på ett tidningsomslag som ligger hem när ni är på rödamattan, så romantiskt!
När hon sa det ville jag bara smälla till henne för jag ville bara säga att det var slut mellan mig och han men istället gick jag där ifrån och Caylie och Taylor följde efter mig.

Efter en kort dag som kändes som en evighet hade vi äntligen slutat.
Jag, Taylor och Caylie gick till skåpen och hämtade våra saker och sedan när vi skulle gå ut så kom det fram ännu mer som frågade om mig och Justin.
Det hade säkert kommt fram 20 stycken som frågade nånting om honom och vad vi hade gjort i somras osv. och det var så jag bröt ihop.
- MEN SNÄLLA SLUTA FRÅGA, JAG BRYR MIG INTE OM HONOM LÄNGRE. DET ÄR SLUT MELLAN OSS! skrek jag och trängde mig sedan igenom folkmassan och sedan gick jag min väg mot en bro som var lite längre bort.
Jag brukade sitta där när jag behövde tänka, för mig själv.

Efter ett tag när jag hade suttit där och samlat tankarna kommer Caylie fram till mig och sätter sig bredvid mig på broräcket.
- Varför sa du inget om du och Justin?
- Jag vet inte.. Jag ville inte såra dig för jag vet hur mycket du gillade honom och du var ju så glad att vi var tillsammans.. sa jag och kollade på henne. Just nu hade jag gråten i halsen.
- Men gumman, kom hit så får jag en kram, sa hon och sträckte ut armarna.
När jag kramade henne så kom tårarna och vi satt bara där länge och jag bara grät och grät.
- Har Taylor berättat att det är slut?
- Nej .. Eller jo, fast du sa ju det mest själv i skolan men Taylor och jag pratade lite efter det.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Konserten igår var helt awesome och jag hade saknat att stå på scenen och uppträda för flera tusen fans men Just nu kunde nästan ingenting hjälpa mot mitt humör.
Jag låg hela natten och tänkte på Nicole och jag kollade flera gånger varje timma om jag hade fått sms av henne men den ända jag hade fått sms av var Selena.

Efter varje låt jag uppträdde igår sprang jag backstage och kollade på min mobil för att se om jag hadde fått sms, och i nästan varje låt jag sjöng fick mig och tänka på henne. Det kändes så tomt att vara utan henne nu, men jag fick helt enkelt försöka släppa henne. Hon ville ju ändå inte ha något med mig och göra..

---

KOMMENTERA! :)

Och imorgon får jag äntligen träffa Taylor och Caylie igen, vi har inte träffats på hela sommaren för jag har bara umgåts med han..
Jag kollade på klockan, den var 22:00 och jag var tvungen att sova men jag var inte ett dugg trött faktiskt.
Jag visste att Justin var på väg på Kalifornien just nu och klockan var 19:00 där.
Jag la mig till rätta och puffade till kudden då jag kände att jag fick ett SMS.
Det var från Justin, jag läste det fort och sedan raderade det. Sen tror jag att jag somnade...

---

NÄSTA MORGON:

Jag vaknade av att larmet ringde , så dum hade jag haft en låt med Justin som signal. Jag tog mobilen och stängde av larmet direkt sedan drog jag täcket över huvudet och försökte att inte bryta ihop när jag tänkte på vad som hade hänt. Allt hände så fort att jag inte ens hann tänka igår.
Nu tappade jag totalt lusten av att gå till skolan. Först längtade jag faktiskt lite eftersom att jag saknade Caylie och Taylor så mycket men nu ville jag bara ligga kvar i sängen hela dagen och dränka mej själv i tårar.
Jag låg i sängen i ungefär tio minuter innan jag gick upp , sedan gick jag och duschade. Jag började tänka på när vi var i St. Lucia och duschade tillsammans. Allt var så himla perfekt då , och nu... Nu var vi inte ens tillsammans längre , han var i en helt annan stad , och vi var inte ens vänner.
Jag grät och grät tills jag äntligen samlade ihop mej och gick ut ur duschen för att gå och klä på mej. Eftersom att jag inte riktigt var på humör för att klä upp mej så jag tog ett par vanliga jeansshorts , ett vitt linne och sedan en enkel grå långärmad tröja över. Till det skulle jag ha mina bruna ballerinor av läder.
När jag hade klätt på mej satt jag mej framför spegeln och började blåsa håret och sedan platta det. Det var rätt länge sen jag hade plattat håret , Justin gillade ju mitt lockiga hår så jag kände inte att jag behövde platta det när jag skulle vara med honom.
Det tog ungefär en halvtimme att bli klar med håret. När jag var klar med det så duttade jag på lite mascara och sedan tog jag en beige-färgad ögonskugga som inte syntes så mycket. Jag gillade att hålla det naturellt.
När jag var klar med hår , kläder och smink var klockan redan 7.14.
Jag gick ner för att fixa någon frukost men till min förvåning hade mamma redan gått upp och fixat pannkakor. Jag satte mej mittemot henne och började äta , sedan märkte jag att Justin var på framsidan av tidningen hon läste. Jag tittade ner på mina pannkakor snabbt och försökte att inte kolla på tidningen.
- Gumman kolla vilka gulliga bilder på dej och Justin ! sa hon och räckte tidningen till mej.
- Jag vill inte se , sa jag och ignorerade henne.
Hon kollade konstigt på mej , vikte tidningen och la sedan ner den.
- Har det hänt nånting ? Du har varit så konstig sen igår.
- Jag vill inte prata om det just nu okej ? Jag är inte på humör.
Hon kollade på mej på ett förstående sätt och reste sej sedan upp.
- Jag måste gå nu annars blir jag sen till jobbet , vi ses efter skolan.
Hon pussade mej på kinden och gick sedan ut till hallen för att ta sin väska och sedan gick hon ut.
- Glöm inte att låsa dörren ! ropade hon efter sej.

Jag suckade och reste mej sedan upp , jag kände mej inte hungrig alls. Jag lämnade pannkakorna på bordet och gick sedan upp till mitt rum igen. Jag tog min mobil och ändrade bakgrund , det var en bild på mej och Justin. Jag tror att han också hade samma bild.
Precis när jag hade ändrat min bakgrundsbild till en bild på Trey Songz fick jag ett sms av Caylie.

"Kom förbi innan du går till skolan så går vi tillsammans alla tre. Taylor kommer också hit. Puss ♥"
Jag tryckte på svarade och började sedan skriva.

"Går det bra om jag typ kommer nu ? Är redan klar och vet inte vad jag ska göra tills vi börjar."
När jag hade skickat smset gick jag till badrummet och borstade tänderna. När jag hade borstat klart tänderna och tagit lite parfym gick jag ut och kollade om Caylie hade svarat , det hade hon.
"Ja klart det går bra , kom direkt om du kan så kan du hjälpa mej att välja vilken tröja jag ska ha. Får snart panik !!!!"

Jag log lite och gick sedan ner. Jag tog nycklarna som hängde vid dörren och gick sedan ut och låste. Så fort jag kom ut kände jag hur varm och skönt vädret var.
Det skulle bli härligt att träffa tjejerna igen , dock hade jag ingen aning om hur jag skulle berätta att det hade tagit slut mellan mej och honom. Jag var inte ens säker på om jag vill berätta det... Än.
Promenaden hem till Caylie tog ungefär tolv minuter och när var jag framme vid henne var klockan 7.32.
Jag plingade och efter några sekunder öppnades dörren. Där stod Caylie med ett stort leende. Jag märkte direkt att hon hade klippt håret några centimeter och även färgat det svart. Det passade verkligen henne eftersom att hon hade blivit så brun under sommaren , jag var nästan lite avis. Sådär brun hade inte jag blivit.
- Hej ! sa hon entusiastisk och kramade mej så hårt att jag nästan inte kunde andas.
Jag kramade tillbaka och sedan gick vi in.
- Gud vad länge sen det var vi träffades ! Vi har knappt träffats under sommarlovet , var har du hållit hus kvinna ?
- Jag har umgåts med... jag tvekade innan jag sa hans namn. Justin , rest lite och sånt. Du vet , det vanliga.
- Det vanliga ? Vad pratar du om , det är inte normalt att umgås med Justin Bieber en hel sommar. Det är inte så många som får den chansen , sa hon när vi gick upp till hennes rum.
- För mej är han bara Justin , sa jag och skrattade.

Vi tittade på varandra och gick sedan in i hennes rum. Just när vi kom in frös jag fast vid dörren. Hon hade satt upp ännu mer affischer på Justin än vad hon hade förut. Nu var hennes väggar nästan helt täckta...
Helvete vad detta skulle bli svårt. Jag skulle umgås med två Bieber-galna tjejer nästan 24/7...
Jag tog ett djupt andetag och tvingade mej själv att gå och sätta mej i hennes säng. Jag var nära på att brista ut i gråt flera gånger men jag försökte att inte tänka så mycket på bilderna även fast det var omöjligt.
- Vilken tröja ska jag ha ? frågade hon och höll upp en leopardmönstrad tight långärmad tröja. Ska jag ha den här eller det jag har på mej nu ?
Hon hade på sej ett vitt linne och sedan hade hon en magtröja över , den var grå och det stod I ♥ NY på den.
Jag kollade noga på både det hon hade på sej och det hon höll upp och sa sedan att hon skulle behålla det hon hade på sej eftersom att det var rätt varmt ute.
Hon log till svars och sedan satte hon sej framför sitt sminkbord och började sminka sej. Medans så satt jag i sängen och kollade ner på mina fötter.
- Berätta nu vad du och Justin har gjort under sommaren , jag vill ha detaljer.
Jag satt där i sängen och visste inte vad jag skulle göra. Antingen så kunde jag berätta på en gång att det var slut och att jag inte ville prata om honom eller så måste jag tvinga mej själv att berätta varenda detalj och låtsas som att allt är helt okej.
Jag tog ett djupt andetag och skulle just berätta att vi inte var tillsammans längre när det plötsligt plingade på dörren. Förmodligen så var det Taylor.
- Jag går och öppnar , sa jag och reste mej upp direkt.

Jag andades ut och sprang ner för att öppna dörren. När jag öppnade stod Taylor där i ett par likadana jeans som mej och en söt långärmad tröja. Jag verkade inte vara den enda som inte orkade fixa sej helt mycket.
Innan vi gick upp till Caylie igen tog jag tag i hennes arm och stoppade henne.
- Du , jag måste berätta en grej. Men säg inget till Caylie okej ? Hon kommer att bli galen , sa jag lågt.
- Nejdå jag ska inte. Har det hänt något eller ?
- Jo... Jag och han har gjort slut.
- Han ? Menar du...-
- Ja , han. Säg inte hans namn , jag vill inte höra det. Det gör för ont...
- Men , va ? Varför ? När ? Hur ?
- Ta det lugnt , jag berättar sen. Vi går upp till Caylie innan hon börjar tro att vi är här nere och pratar om henne eller nåt.
- Okej , men Nicole. Om du känner att du inte orkar eller något under dagen så är det bara att prata med mej okej ?
Jag log till svars och sedan gick vi upp. När vi kom in märkte jag hur hon kollade på väggarna och sedan på mej. Jag kollade ner på golvet och hon märkte nog hur svårt det var för mej att vara där...

---

VAD TYCKTE NI ? TROR NI ATT TAYLOR KOMMER ATT BERÄTTA FÖR CAYLIE ?

KOMMENTERA !