- Förlåt för att jag förstörde din nyårsafton menade jag, det var inte meningen att jag skulle svimma av. Jag skulle bara bli lugnare eftersom jag var så ledsen när Kenny hade skjutsat hem mig.
- Gumman, jag älskar dig... Du behöver inte be om förlåtelse, om jag inte hade kommit hem till dig hade du kanske inte levt nu... sa han och höll handen på min kind....

---

Vi satt lång stund och bara pratade och han höll mig i handen och efter ett tag kom en läkare in och sa att han var tvungen att gå för att klockan var väldigt sent, eller tidigt eller hur man nu ville säga. Solen hade börjat gå upp och det var verkligen inte den här starten jag hade väntat mig på nya året..

Dagarna gick och mamma,pappa och Justin kom och hälsade på varenda dag. Dom visste ju nu eftersom läkarna hade ringt och sagt att jag hade fått överdos men inte hur eller varför så jag ljög till dom att jag hade ont i huvudet och jag trodde det var alvedon jag stoppade i mig. Men jag vet att det inte var det, men dom gick på det iallafall. Och efter nästan en vecka fick jag komma hem igen och jag låg bara i sängen och gjorde ingenting alls.
Allt var så tråkigt hela tiden, men jag började iallafall komma upp på benen och göra lite saker. Jag träffade Justin mer och mer för varje dag som gick och vi gick långa promenader och bara pratade.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Dagarna efter Sofia kom ut från sjukhuset har hon bara legat hemma och vi har träffats ett par gånger bara. Men dom senaste dagarna har hon kommit upp på benen och är nästan helt återställd sedan nyårsafton så vi träffas mer och mer nu, vi har riktigt kul faktiskt.. Som kompisar.... tänkte jag när jag gick ner till köket och öppnade kylskåpet för att se om vi hade nåt att dricka. Jag tog ut mjölkpaketet och halsade direkt ur den.
*Ring, ring* Det var Sofia.
- Hej Baby, sa jag och log lite för mig själv medans jag ställde in mjölken i kylskåpet.
- Haha hej sötnos, sa hon.. Hon lät mycket piggare! Vad gör du? frågade hon sedan.
- Vad jag gör? Inget.. Jag är jätte uttråkad och väntade på att du skulla ringa, dudå?
- Inget speciellt, jag ringde för att fråga om du ville träffas? Vi kan ju göra något kul, sa hon sedan och jag sken upp som en sol och stod och tok log i köket.
- Eh ja visst! Ska jag komma och hämta upp dig och så åker vi till stranden?
- Visst! Ska vi ha picknick? Jag kan packa lite saker jag vet att både du och jag tycker om.
- Okej, jag kommer om tjugo minuter och hämtar upp dig, puss, sa jag och la på och sprang upp till mitt rum och tog på mig ett par andra kläder och fixade håret och sedan satte jag mig i bilen och åkte iväg mot Sofias hus.

SOFIAS PERSPEKTIV:

Jag sprang ner för trappan och in i köket och tog fram en korg, en filt och lite smått och gått såsom vindruvor och vattenmelon, men vi kunde ju inte vara så nyttiga så jag packade ner en godispåse också och sedan kom Justin in. 
- HALLÅÅ, är du uppe eller nere? ropade han när han kom in utan att plinga.
- Nere i köket! ropade jag tillbaka.
Justin kom in och vi kramades som om vi inte hade träffats på flera månader, men sist vi träffades var ju i förrförrgår.  
Vi gick ut till bilen och jag satte på radion och det var "Chris Brown - With you" så jag skrek till lite lågt och både började sjunga på den. Det var kul i bilen och vi skrattade jätte mycket bara för han sjöng fånigt med flit.
När vi kom fram till stranden så var det ett par människor där som var ute med hunden men dom försvann fort.
Vi packade upp filten och sedan satte vi oss på den och började prata och åt vattenmelon och kastade kärnorna på varnadra...
- Kom närmre, du har vattenmelon på kinden, sa Justin och viftade med handen.
Jag gjorde som han sa och sträckte fram ansiktet mot han och han tog bort det och sedan kysstes vi... Vi kollade på varandra och sedan satte jag mig ordentligt igen.
- Justin.. Vi är inte tillsammans längre, det är inte som förut, vi är bara kompisar, sa jag sedan.
- Eh ja jag vet.. Förlåt men jag kunde inte motstå dina mjuka läppar....

---

Kommentera! :)